”Ingen vet hur nödvändig vård till papperslösa invandrare ska tolkas”
» Två ledande forskare på Institutet för hälsa och välfärd THL efterlyser klarare riktlinjer för den hälsovård som bör ges till papperslösa invandrare.
– Finland får regelbundet reprimander från Europarådets kommitté för sociala rättigheter och FN för att vi inte har tryggat hälsovården för papperslösa invandrare på ett hållbart sätt, säger enhetschef Eeva Nykänen på THL.
Enligt Nykänen slår FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter fast att till exempel barn och gravida kvinnor måste få adekvat vård oavsett om man har uppehållstillstånd eller inte.
– Finland fick senast 2014 en reprimand av FN för att ha försummat de papperslösa invandrarnas hälsovård, säger Nykänen.
ENLIGT OLIKA bedömningar som Åbo universitet, polisen och THL har gjort finns det omkring 2 000–4 000 papperslösa i Finland för tillfället.
I takt med att allt fler får avslag på sina asylansökningar, växer den här gruppen sakta men säkert.
– Det som tidigare har varit ett marginellt problem hotar nu att bli en utmaning av större mått, säger Nykänen.
SOM DET NU ÄR har papperslösa invandrare rätt till nödvändig eller brådskande vård i kommunala hälsostationer, men så länge som de statliga riktlinjerna saknas, är det upp till hälsovårdsproffsen att avgöra hur nödvändig hälsovård definieras.
Det här leder till framväxten av väldigt olika praxis i olika kommuner. Ingen vet hur begreppet nödvändig vård ska tolkas, uppger Nykänen.
– Det är för tillfället endast Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Tammerfors som erbjuder service till papperslösa som har trillat mellan stolarna. Den mest heltäckande hälsovården för papperslösa tryggas i Helsingfors medan de övriga städerna har en mer restriktiv policy, säger sakkunnigläkaren Paula Tiittala på THL.
DEN JURIDISKA beslutsångesten har lett till rena vilda västern som försätter papperslösa människor i en väldigt ojämlik situation.
– Till exempel utebliven vård för diabetes kan förvandlas till ett akut hälsoproblem ifall patienten inte får rätt medicinering. Trots det råder det en stor ovisshet om papperslösa invandrare har rätt till vård för
Det är för tillfället endast Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo och Tammerfors som erbjuder service till papperslösa som har trillat mellan stolarna. Paula Tiittala, sakkunnig läkare på THL
diabetes eller inte, säger Nykänen.
FÖRSUMMELSERNAAV de papperslösa invandrarnas och flyktingarnas hälsovård kan stå samhället dyrt.
Nykänen hänvisar till situationen i Spanien där man gick in för att strama åt vården till papperslösa invandrare.
Efter insikten att den spolade förebyggande vården i själva verket utökade de samhälleliga kostnaderna gjorde den spanska regeringen en helomvändning i frågan.
I DE STICKPROV som har gjorts på flyktingförläggningar har myndigheterna påträffat en del fall av dif- teri, vattkoppor, mässling, tuberkulos och hepatit A bland asylsökande, men inga risker för epidemier har identifierats.
En proportionellt sett mycket stor andel av de asylsökande från Mellanöstern och Nordafrika som har fått uppehållstillstånd och redan integrerats i Finland lider av psykisk ohälsa på grund av traumatiska upplevelser i de forna hemländerna.
DET ÄR INTE BARA social- och hälsovården för papperslösa som ger myndigheterna huvudbry. Enligt lagen har alla som är bosatta i Finland rätt till någon form av boende och utkomststöd. Trots det varierar domstolarnas syn på saken.
– Åbo förvaltningsdomstol beslöt att de papperslösa har rätt till ut- komststöd medan Helsingfors förvaltningsdomstol kom fram till diametralt motsatt slutsats, säger Nykänen.
DEBAKOMLIGGANDE orsakerna till det juridiska kaos som omger tolkningen av de papperslösa invandrarnas rättigheter är politiska.
Som statliga tjänstemän vill varken Nykänen eller Tiittala bita den hand som föder dem, men det råder ingen tvekan om vem som sitter på de anklagades bänk.
– Så länge som den här frågan inte finns i regeringsprogrammet så kommer den juridiska ovissheten att ställa till problem, säger Nykänen.