Smak och doft – vinets vägskyltar
Om man, som jag, försöker komma bort från det snobbiga kring vindrickandet, så stöter man snabbt på patrull när det kommer till att smaka på vin.
Det finns väl inget snobbigare än någon som snurrar runt vinet i glaset, doftar på det och sedan tar en munfull som hen ljudligt sörplar med. Därefter följer en litania av doftbeskrivningar om gödselstackar, bensin och pappas läderväska. Men det är ju det man vill undvika. Vin smakar vin, varken mer eller mindre. Eller hur?
RIKTIGT SÅ ENKELT är det inte. För även om man nöjer sig med att ett vin smakar vin och antingen är gott, mindre gott eller äckligt, så blir det en otillräcklig metod i längden. Du lär inte hitta en skylt på det lokala vinmonopolet som beskriver ett vin med orden ”smak av vin, gott”.
Det är därför smak och doft är så viktiga. Genom att lära sig att hitta smaker och dofter får man en databank för hur man kan beskriva ett gott vin – med målet att hitta ett liknande i framtiden.
ETT VIN ÄR UPPBYGGT av smaker och dofter: Smakerna är sötma, syrlighet och ibland lite beska eller umami. Allt annat är dofter, eller aromer – det som du fångar upp med din näsa. Näsan fångar dofterna delvis från glaset när du dricker och delvis från munhålan när vinet hålls i munnen.
Eftersom alla vin är en kombination av smaker och dofter är målet med en provsmakning att hitta de dofter och smaker som ett specifikt vin har.
DET HÄR ÄR absolut inte enkelt. Mitt råd till nybörjaren är att sätta sig ner med två viner, gärna av samma färg (vitt eller rött). Smaka på vinerna och fundera på vad som skiljer dem åt. Är det ena sötare eller strävare? Vad är det som gör att du tycker det andra vinet är godare? Hittar du några aromer som för tankarna till bär eller frukt?
De flesta aromer är enkla. De kan påminna om gröna äpplen, citron, päron eller persika (vita viner) eller jordgubbar, körsbär, plommon eller svarta vinbär (röda viner). Att du hittar andra frukter och bär i jäst druvsaft beror på att det färdiga vinet har delvis samma aromämnen. De ämnena kan antingen ha funnits i druvan eller tillkommit i jäsningen.
DET FINNS OCKSÅ svårare aromer. Saker som vit eller svart peppar, läder, kaffe och rök är inte helt ovanliga aromer, medan rostat bröd (ofta i champagne), petroleum (i långlagrad riesling) eller gödsel (ofta franska dyra röda viner) är saker som dyker upp när det blir dyrt.
Den nivån är inget som nybörjare behöver – eller ens vill – bry sig om. Den som vill lära sig känna viner bättre ska rikta in sig på att lära sig de enklaste smakerna. Tycker du om syrliga vin som smakar äppel och citron, välj torr tysk riesling. Tycker du om fruktiga vita vin som drar åt persika, sök efter vin på druvan muscat. Gillar du rödvin med mycket smak och olika bär, satsa på australiensk shiraz.
Smak och doft är vägskyltar till bättre vin, anpassade för ditt tycke och din smak. Du behöver inte sörpla och sniffa, men att totalt förbise vinets aromer vore ett misstag.