Det är som att sätta punkt
Sätter nyckeln i låset och i samma sekund som dörren går upp undrar jag om jag haft besök av en katt. Jag har ingen katt.
Doften kommer från en stor kruka mynta. Myntans doft har en not som drar mot kattp*ss, den är inte obehaglig när man väl bekantat sig. Krukan fick jag till sistaminutenpris på salutorget, nu har jag redan gjort två maträtter med mynta i, det blev gott.
PÅ TORGET köpte jag också fyra stycken förstklassiga lökar, några vildvuxna morötter (den vildaste hade fyra armar och nu är den uppäten), en pinfärsk gurka. Plommon. Är det något man måste ha är det färska finska höstplommon.
Nu finns plommonhandlaren uppträngd på den nylagda asfalten på torgets alltmer krympande yta. Hur länge ska detta gå, undrar jag. Säg det, säger plommonhandlaren. Flera kollegor har redan slutat. Finlands historiskt sett mest berömda salutorg, Suomen Turku, tänk att det måste vika sig för en banal P-grotta.
NÄR SLUTRÄKNINGEN kommer ska jag vara med och säga: Vad var det jag sa! Om det behövs. Det kan mycket väl hända att det behövs. Nu kokar jag plommonen med lite socker, skopar upp i en ask som får etiketten ”P-kompott 2018”. In i den konserverande kölden med den!
MED KVÄLLEN den tionde i nionde är det något särskilt, det har varit så i hela vuxenlivet. Man känner sig sliten. Så i år också, fastän jag kommer från en givande tillställning med människor som är öppna och meddelsamma.
Går hem, gör en liten men nödvändig affär på nätet, den kostar ett par tior. I fjol samma tid kunde jag inte minnas inloggningen till nätbanken, siffrorna la sig på tvären. De kom tillbaka i rätt ordning först när jag sovit ett par nätter.
Men lösenorden har jag ordnat så att jag alltid minns dem: för en instans är det slaget vid ***, en ganska perifer militär uppgörelse, annars brukar jag köra med kopplingar till Gunnar Ekelöf. Jag säger mig att ingen i universum kan knäcka dem. Det kan vara högmodigt tänkt.
MAN BLIR LÄTT trött av allt som ska kommas ihåg. Medlemskort och bonuskort och stämpelkort och allt med säkerhet och sekretess och inställningar och konkurrensutsättning och sopsortering och klimatval.
Men diskussionen om ansvarsfördelningen när det gäller sekretess och konkurrensutsättning ochsåvidare håller på att vända. En dag kanhända man kan vänta sig lite mer av banken, lite mer av teleoperatören, lite mer av butikskedjorna.
Man fantiserar om nytänkande men inte mycket är nytt under himlakropparna. Jag får ett erbjudande om att vara med i en konsumentpanel i ett sammanhang jag varit kund, eller snarare patient, fast ingen vill kalla en så. Man tvingas ha tålamod med det också.
MINNS NÄR mamma var med i smakrådet när lokala köttförädlingen ville utveckla sina halvfabrikat. Hon sa som det var, och vad familjen tyckte (vi blev bombarderade med kåldolmar och köttbullar och korv), att det inte var gott. Så försändelserna slutade snart att komma.
Kåldolmarna hittade sin nisch ändå. De var billiga. Svarar jag läkarfirman kan jag få en Ipad. Precisare: jag är med om en utlottning, och jag vet inte om det är värt det.
DEN ÄR DEN tionde i nionde och jag helt utschasad när jag kommer i säng. Tidigare på kvällen har vi läst en dikt av en känd poet som börjar ”Gravitationen upphör här”. Det känns nästan sant.
Jag vaknar till ett rytande, och blixtarna når mig fast gardinen är fördragen och jag inte hunnit öppna ögonen. Sommarhalvåret avslutas med ett mäktigt åskväder, det som värmeböljorna inte riktigt förmådde föda fram i somras.
Det är som att sätta punkt. Och det är första riktiga höstdagen, elfte september, Chiledagen, WTC-dagen.