Vintervägar ska saltas bättre
Finländarnas missnöje och klimatförändringen gör att staten satsar på vinterunderhållet av vägar. Men många mindre vägar får vänta på uppgradering.
Staten satsar från och med årsskiftet 15 miljoner euro mera på vinterunderhållet av vägar. Det här betyder förbättringar av vägunderhållet också i Åboland.
Men eftersom trafikverket totalt sköter om cirka 78000 kilometer väg i landet är det inte så stora summor det är frågan om per region.
På Kimitoön är den största förbättringen att väg 183 från Strömma kanal till Kärrakorsningen uppgraderas så att den hör till den högsta vägklassificeringen. I praktiken betyder det att vägen kommer att saltas oftare, någon större skillnad på entreprenörernas utryckningstid eller snömängd finns inte mellan klasserna.
ÄVENOM vägsträckorna från Dragsfjärd till Dalsbruk och från Pungböle bro till Kimito inte uppgraderas på pappret kommer också de att skötas enligt den högre klassificeringen. Markus Salminen från NTM-centralen säger att hela vägen redan nu oftast skötts enligt den högre klassificeringen, men att uppgraderingen nu blir officiell.
I PARGAS kommer Skärgårdsvägens avsnitt mellan Pargas centrum och Lofsdal att uppgraderas till den högsta klassen. De här förbättringarna träder i kraft redan vid årsskiftet
Vid nästa offertrunda, alltså om fem år för Pemarområdets del dit också Kimitoön och Pargas hör, kommer entreprenörens snabbhet att rycka ut att poängteras också för de mindre vägarna. Vägskötseln på morgnarna ska också prioriteras. Det här gäller en del mindre vägar i skärgården (se faktarutan).
TIMO LAAKSONEN som är NTMcentralens underhållschef är medveten om att mera salt inte glädjer alla, bland annat för att bilarna rostar snabbare. Han poängterar ändå att så lite salt som möjligt används, allt oftare satsas det nu på förhandssaltning så att vägytan inte hinner frysa till. Det sparar på mängden salt som går åt.
– Ur miljösynvinkel saltar vi heller inte på grundvattenområden, där används kalium- eller natriumformiat som löses upp innan det når grundvattnet. MIKKO KUUSISTO som ansvarar för entreprenören Destias arbete i Pemarområdet säger att de hårdare kraven på arbetet betyder att vissa rutter måste planeras om för att vägarna ska hinna åtgärdas i tid.
Han hoppas att också alla trafikanter planerar in lite extra tid när det är vinterföre.
– Man kan inte räkna med att komma fram lika snabbt, oberoende av hur bra arbete vi gör. Flera bussbolag försöker hålla samma tidtabell på vintern som på sommaren, men det är helt enkelt omöjligt. Lite mera förutseende vore bra.
DESTIA ANVÄNDER sig av tiotalet underentreprenörer som sköter främst de mindre vägarna. Vägar i klass 1 ska plogas med lastbil, medan klass 2 och 3 får skötas med traktor.
Markus Salminen på NTM-centralen ser mest fördelar med användningen av underentreprenörer, även om det kan leda till variationer i underhållet.
På vissa ställen som Houtskär eller Hitis tycker han att det på grund av geografin är omöjligt att sköta underhållet på andra sätt än att ortsbor sköter det.
– Ortsborna har dessutom koll på de lokala förhållandena, och kan känna en viss press på sig från omgivningen att göra ett gott jobb. Och så skapar det arbetstillfällen på orten, säger Salminen.
TIMO LAAKSONEN som är NTMcentralens underhållschef för vägnätet säger att det förbättrade vinterunderhållet är en positiv sak. Men då totalsumman som staten satsar på vägarna inte lär öka är det inte idel glada toner.
– Tyvärr betyder det mindre pengar till förbättringar av vägnätet, till exempel i form av asfalteringsarbeten. Och ju bättre väg desto lättare är den att underhålla, konstaterar Laaksonen.