Slutet av året - tiden då både offentliga och privata spåmän är i farten

EN BUDGET är en ekonomisk kalkyl eller en plan för inkomster och utgifter under till exempel ett år. I många fall utökas siffrorna med skriftliga målsättningar.

Som grund för budgeten används all samlad fakta från tidigare år. De nya komponenterna handlar om ändringar i omgivningen, marknadens utveckling, nya produkter och prisjusteringar.

Vissa gånger gissar man rätt, andra gånger kan uppskattningarna, av olika orsaker, gå fel.

DET BEHÖVS VERKTYG för att analysera, styra och utvärdera olika organisationers ekonomi och verksamhet.

Vissa saker är svårare att prognostisera än andra.

Vissa branscher har möjlighet att relativt långt slå fast sina inkomster under det kommande året. Som ett bra, men samtidigt olyckligt, exempel kan nämnas elöverföring. Privata monopol, inom verksamhetsområden där produkten är något alla behöver, har visat sig vara bekymmersamma.

Bolagen kan ganska långt bestämma prissättningen enligt sina avkastningsbehov och konsumenterna kan endast betala, inte välja bort serviceproducenten.

ALLA ORGANISATIONER har sina egenheter, som man måste beakta i arbetet med budgeten. Den största skillnaden finns ändå mellan budget inom den offentliga sektorn och privata bolag.

I privata bolag fokuserar man på intäkterna och kassaströmmen, samtidigt söker man effektiveringsmöjligheter.

Inom den offentliga sektorn fokuserar man på kostnaderna, medan intäkterna relativt långt är givna på förhand. Med det här som utgångspunkt är det ganska onödigt och nästan felaktigt att jämföra den offentliga sektorns aktörer med privata bolag.

ATT SKILJA PÅ kostnaderna för den dagliga verksamheten och på kostnader för investeringar verkar också vara en knepig fråga. Det som verkar göra investeringar farofyllda är behovet att låna pengar för att finansiera dem.

Det gäller alltid att vara kritisk till nya satsningar, men utan nya satsningar klarar man inte av att hantera framtida verksamhet. Större investeringar kräver nästan uteslutande lånefinansiering.

När verksamheten är på en stabil grund, är det motiverat att finansiera framtida satsningar med lånade pengar.

Få har lyckats med konststycket att spara sig till framgång. HÄR SKILJER SIG igen den offentliga och den privata sektorn från varandra.

En investering som görs av ett privat bolag, till exempel en ny fabrik, görs för att effektivera verksamheten eller för att öka kapaciteten. Förväntningen är nya intäkter.

En investering som görs av en kommun, till exempel i en ny skola genererar sannolikt nya utgifter.

Offentliga investeringar skapar inte nya intäkter, men de kan i bästa fall effektivera verksamheten, men också ibland öka kostnaderna. Också det här beskriver hur olika verkligheten är för privata och offentliga aktörer.

BUDGET är en beräkning och bokslut är en form av betygsättning av hur bra prognostiseringen lyckats. Att följa en budget är inte heller alltid en bra och önskvärd sak. Målsättningen borde väl, logiskt sett, vara att alltid få så mycket intäkter som möjligt och använda så lite pengar som möjligt för att få in dem.

Olika poster i en budget kan också tolkas som att det handlar om beviljade anslag, som ska användas under budgetperioden. En budget bestämmer också ibland priset på olika projekt eller produkter, trots att det, några månader efter budgetperiodens början, kan ha uppstått en helt ny situation.

Det lönar sig att göra en budget, men det lönar sig inte alltid att följa den.

ATT TIPPA FRAMTIDEN, redan bara de kommande 365 dagarna, är en svår sak, speciellt då takten i samhället blivit snabbare. Att slå fast planeringen till just ett kalenderår är inte alla gånger förnuftigt.

Ibland kunde det vara klokare att planera för 24 eller varför inte 30 månader. Det lönar sig att göra en budget, men det lönar sig inte alltid att följa den.