Oväntad motgång i test av klimatvänligare diet

» Om man vill ersätta animaliskt protein med protein från växtriket behövs det mer forskning om baljväxter och magbesvär.

Anna-Maria Pajari är docent vid avdelningen för livsmedels- och näringsvetenskaper vid Agrikulturforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Just nu håller hennes forskningsgrupp på att analysera resultaten i interventionsstudien där en försöksgrupp bytte ut hälften eller allt animaliskt protein mot vegetabiliskt protein.

Pajari berättade om försöket inför en fullsatt festsal på ett seminarium i Helsingfors på fredagen. Hur kostbytet påverkat de 146 deltagarnas hälsa är ännu oklart, men Pajari har läst deras dagböcker.

–Vi hade verkligt motiverade deltagare. Nästan alla var med ända till slut, berättar hon om det tre månader långa försöket.

Deltagarnas dieter styrdes i stor utsträckning, och tack vare samarbete med företag fick deltagarna gratis matkassar. De som bara åt vegetariskt fick i sig aningen mindre protein än köttätarna. Försökspersonerna verkade inte ha några attitydproblem när det gällde proteinets ursprung.

MENDETVISADE sig finnas ett stort problem. Enligt Pajari fick en tredjedel av deltagarna magbesvär, vissa riktigt jobbiga sådana. Orsakerna till magbesvären tros bero på baljväxterna, som är den huvudsakliga proteinkällan om man vill äta klimatsmart.

– Därför var det svårt att få vissa att äta så mycket bönor som planerat. Jag hoppas att det görs mer forskning om vad magbesvären beror på och vad som kan göras för att undvika dem.

PRODUKTVECKLINGEN av vegetariska alternativ har varit intensiv de senaste åren, med flera nya produkter av så kallad baljhavre och bondbönor. Enligt Pajari var det ändå inte alla som tyckte om den processade färdigmaten – som samtidigt upplevdes som nödvändig för till exempel barnfamiljer.

–Det är lätt att byta ut animaliskt protein mot vegetabiliskt protein. Men om man vill övergå till en vegetarisk diet krävs det större satsning på matlagningen, sammanfattar Pajari. MED TANKE på att det finns allt fler veganer är det inte omöjligt att ställa om kostvanorna på individnivå. Det Pajari och de andra forskarna är ute efter är lösningar för förändringar på befolkningsnivå.

Kaisa Poutanen från forskningscentralen VTT gick mer detaljerat in på vad forskarna tror om att styra folks beteende mot hälsosammare eller mer klimatsmarta vanor.

–En stor del av människans beteende är automatiskt. Det är den delen man måste komma åt.

OM DET STÅR frukter i en skål, tar du ett äpple. Ligger det pepparka- •

Scenoprot som Ann-Maria Pajari jobbar med koordineras av kor där, tar du en kaka. Om de andra personerna står under mötet, gör du det också.

Projektet Poutanen presenterade handlar om att stoppa diabetes. Forskarna har valt att utgå från arbetsplatsen, eftersom folk tillbringar en stor del av livet där.

Sexton arbetsgivare med sammanlagt 6 500 anställda har fått välja vilka metoder som passar just deras arbetsplats, allt från att uppmuntra till att äta mera grönsaker till att göra pausgympa vid printern. Naturresursinstitutet Luke. Det slutliga resultatet ska vara klart 2021.