Dagens sparåtgärder kan kosta skjortan i morgon

SPARÅTGÄRDER. Tom Simola skriver som slutkläm i sin ledare den 17 november ”Ibland kunde det vara klokare att planera för 24 eller varför inte 30 månader”.

Jag är helt av samma åsikt men skulle gärna byta ut månader mot år.

Synnerligen olyckligt är det om kommunala tjänstemän och förtroendevalda enbart ser kortsiktigt på kostnader och inte har visioner för tiotals år framåt.

Det behövs ingen större kompetens för att stryka kostnader idag och få en budget någorlunda i balans.

Däremot kräver det otroligt mycket för att kunna analysera vilka följderna är av dagens beslut.

Dagens sparåtgärder kan kosta skjortan i morgon.

Om ökningen av barnomhändertagandet i Finland beror åtminstone delvis på nedskärningar som gjorts, så har dessa ”inbesparingar” blivit synnerligen dyra för att inte tala om att de orsakat kraftigt försämrat välbefinnande hos många barn och familjer.

I början av 2000-talet ökade dåvarande Dragsfjärds kommun sin in- vestering i personalens arbetsvälbefinnande tjugofalt.

Under sju års uppföljning sjönk sjukfrånvarodagarna stadigt.

Utgångsläget var 17 dagar/anställd/ år.

Slutresultatet var 10 dagar/anställda/år.

Den företagsekonomiska kalkylen, som gjordes under ledning av professor Guy Ahonen, gav en årlig ROI (avkastning på investerat kapital) på 46 procent.

Ett annat sätt att räkna är att en sjukdag kostar cirka 300 euro.

På en arbetsplats med 100 anställda skulle en investering på 30 000 euro, som resulterar i en sjukdag mindre per år och anställd, ha en återbetalningstid på ett år.

Om sjukfrånvaron skulle sjunka med två dagar skulle investering ge 100 procent vinst på ett år.

Tom Simola skriver också ” Få har lyckats med konststycket att spara sig till framgång”.

Å andra sidan kan en långsiktig investering i personalens välbefinnande vara mycket lönsam.

Detta är det skäl för beslutsfattarna att minnas speciellt i ekonomiskt utmanande tider.

Det kräver otroligt mycket för att kunna analysera vilka följderna är av dagens beslut.