Mina luckor

Knäpper på teven för att markera att jag tar kaffepaus. Där börjar något med Dickens, flera av hans kända gestalter har trängts in i samma berättelse.

Det snöar i berättelsen, ett dickenssnöfall som betyder att det är strax före jul och alla sura ockrare skickar ut sina biträden att kräva in månadsraten av de fattiga, utan uppskov, utan nåd.

UTANFÖR SNÖAR det också, men gårdens fina täcke ska snart demoleras av grabbarna som brukar leka där och jaga varandra med ett utslocknat Darth Vader-svärd. Jag håller ett öga på dem ifall de skulle skada varandra, det går vilt till ibland.

Jag dricker kaffe och känner mig urgammal för att jag vet att Uriah Heep en gång var något annat än ett berömt band.

KUNSKAPSLUCKOR, bildningsluckor. Alla har dem. Just kring Dickens är mina luckor ganska små.

Och nu är alla luckors tid. Finns inte en så liten lafka att den inte skulle ha en adventskalender på nätet. Men inte bara de som har nåt konkret att sälja lägger ut sin egen, myndigheter och public service och forskningsprojekt kan också ha sina kalendrar.

KALENDRAR FÖR barn och kalendrar för vuxna. För olika yrkesgrupper. Kalendrar med gåtor och med filmklipp. Kalendrar med läppstift och salmiak för dem som gillar det materiella bäst.

Och så finns det gammaltidens papperskalendrar där man petar upp en lucka om dagen fram till jul. Jag har ett ambivalent förhållande till dem alltsedan jag var barn. Varför skulle man vänta snällt på att öppna rätt dags lucka bara för att se en trist och förutsägbar bild?

EN GÅNG ÖPPNADE jag luckorna anarkistiskt i slumpartat ordning. Och jag som aldrig hittade på bluffhistorier sa till en kamrat att nummer tjugofyra innehöll en traktor. Hon, som gjorde fräcka saker som jag aldrig hade vågat, såg på mig som om jag varit tokig.

Normbrytande? Ja, men inte här!

MEN NU ÄR DET luckornas tid. En lucka är ett löfte. Eller en frånvaro.

Till exempel tandluckan, triumfatorisk att ha när man är sex år gammal, men vuxna i välfärdssamhället ska inte ha dem. Minnesluckorna. Man tror i det längsta att man inte har några.

Kattluckan. Kanske det. Källarluckan. Välskötta jordkällare är smart förvaring. Förr kunde man komma ner i källaren direkt genom köksgolvet. Ugnsluckan. Tänk efter vad du öppnar den för i jul!

LUCKORNA I LAGEN. Lagen om funktionshindrades rättigheter måste få en jämlik grund. Samtyckeslagen. På ett plan är det tråkigt att den ska behövas, men att den skulle hämma den spontana kroppsliga samvaron mellan hyfsat vuxna människor – jag har hör det sägas och har sett det skrivet – är väl ett märkligt tänkesätt. Ett slags lucka, också det.

Dragluckor och sotluckor. Advent är väntan och brandfara. Advent betyder ankomst men innehållet är väntan. December kan vara rätt tid att rannsaka vad man egentligen väntar på.

NÅGON TRYCKTE (virtuellt) upp svenska Statens veterinärmedicinska anstalts kalender under min näsa. Den tar pedagogiskt upp en ny parasit varje dag fram till jul. Jag kräktes nästan redan den första i tolfte.

Kräken presenteras utan inbördes ordning, får man tro. Och på instagram kan man inte gå händelserna i förväg och se vem som får äran den tjugofjärde.

KANSKE MAN SLÅR till med något oorganiskt och avbildar den snikna kapitalismen. Redan Dickens visste hur den kunde se ut.

Signaturen ACS återkommer varje onsdag