Luke: Glyfosat är ofarligt för våra vattendrag
» Så säger Luke. Men Finlands naturskyddsförbund. varnar: Vi vet fortfarande inte hur bekämpningsmedlet påverkar människor eller miljön.
Bekämpningsmedlet hindrar grobarheten och starten på tillväxten men är inte skadligt för ytvattnet, visar en ny undersökning om glyfosat.
– Jag tycker det är bra att man forskar i hur ämnet fungerar i vårt klimat och våra jordarter. Då behöver vi inte förlita oss på skandalrapporter från andra delar av världen, säger Bengt Nyman, jordbrukare i Raseborg och ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC:s spannmålsutskott.
Glyfosat är ett omdebatterat bekämpningsmedel som används inom jordbruk. I Finland används det framför allt för att bekämpa kvickrot och andra fleråriga rotogräs som förstör skörden.
Miljöorganisationer har länge velat förbjuda preparatet eftersom det anses vara farligt för vattenlevande organismer och ekosystemet och anses ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden.
DEN NYA STUDIEN som Luke, Åbo universitet och Finlands miljöcentral Syke har gjort visar att ämnet väldigt lätt binds i marken och därför finns det ingen risk för att det rinner ut i våra vattendrag. Men vårt kalla klimat gör nedbrytningen långsam och därför finns det mycket glyfosat i de finska markerna.
Att ämnet binds lätt är ingen nyhet. Det har tidigare forskningar redan visat.
– Det binds snabbt i marken men också långsamt i växter, och vi vet fortfarande inte hur det påverkar oss människor eller hur bindeämnena i preparatet påverkar miljön och insekter, säger Pertti Sundqvist, teknisk rådgivare och kemikalieexpert vid Finlands naturskyddsförbund.
FREDRIK GRANNAS, jordbrukare och ombudsman vid Österbottens svenska producentförbund sticker inte under stol med de problem som ett kemiskt ämne kan orsaka. Han säger att han helst inte skulle använda några bekämpningsmedel alls.
– Det är tyvärr inte så svartvitt. Vi måste bekämpa kvickroten på något sätt. Om vi skulle lämna bort glyfosatet skulle det leda till högre produktionskostnader.
Jordbrukarna Nyman och Grannas säger dessutom att glyfosat används väldigt lite och ansvarsfullt i Finland.
– Jordbrukare använder inte det rutinmässigt. En vanlig bonde sprutar glyfosat på ett skifte i medeltal vart femte år. Man kan också fläckbehandla, det vill säga spruta det endast på vissa problemområden, säger Nyman.
GRANNASSER inte i dagsläget några andra bra alternativ för glyfosatet som enligt honom är ett välfungerade preparat. Det enda alternativet är mekanisk bekämpning.
Tidigare då glyfosat inte fanns som bekämpningsmedel bekämpade man kvickrot genom att under växtperioden ha åkerskiften i träda. Genom flera mekaniska bearbetningar under sommaren torka- de man ut kvickrotens rötter. I och med dagens klimatmål finns det nackdelar med den här åtgärden.
– Genom att ha växter på åkern som binder kol via fotosyntesen gör vi nytta för vår kolbalans. Allting har flera aspekter så det gäller att få en bra balans, säger Nyman.
Sundqvist poängterar däremot att det redan finns andra alternativa preparat, men att de är betydligt dyrare. Att utveckla nya preparat kostar mycket och därför har utvecklarna patent på dem för att få tillbaka sina pengar.
– Om vi ska producera för högre kostnader måste vi också få ett högre pris för produkterna, annars går det inte, säger Nyman.
ÅR 2017 SKREV 1,3 miljoner EUmedborgare under ett upprop om att glyfosatet borde förbjudas i EU, men samma år beslöt EU–kommissionen att förlänga tillståndet med fem år.
Sundqvist tror och hoppas att EU kommer att förbjuda det medan Grannas och Nyman inte tror att det förbjuds.
– Jag tror det kommer införas striktare gränser. Andra länder i EU kommer kanske att använda det på samma sätt som vi. Det vill säga inte spruta det under växtperioden.
Tekniska rådgivaren Sundqvist och jordbrukarna Grannas och Nyman anser alla att det behövs mer forskning i ämnet.
– Forskning om glyfosat gynnar alla, även bönderna. Men det är dyrt att forska och finansieringen för forskning i Finland fortsätter att minska.