Åbo ska spara 50 miljoner – lätt som en plätt

Den offentliga ekonomin följer långt en egen logik. Statens åtgärder och riktlinjer styr också kommunernas ekonomiska verklighet. Åbo stad är i en intressant ekonomisk situation. Att gasa och bromsa samtidigt kräver talang.

TIDIGARE UNDER VECKAN arrangerade Åbo stad ett informellt informations- och diskussionstillfälle tillsammans med representanter från mediehusen. Från stadens sida var den högsta tjänstemannaledningen på plats. Staden berättade om sin ekonomiska situation och man kunde fritt diskutera alla aktuella frågor i staden.

ÅBO AGERAR KLOKT i att öppet berätta om kommande planer och belysa bakgrunden till de utmaningar som finns. Den kommunala ekonomin är en så komplicerad helhet att det är motiverat att öppna upp faktorerna bakom enskilda siffror. Vidare är det ofta svårt att veta vad enskilda ändringar i verksamheten betyder i konkreta pengar. Det kräver att de personer som gör beredning verkligen är insatta i frågorna och vet hur vardagen i just den verksamheten fungerar.

ÅBOKAN i detta fall utgöra ett exempel på ett modernt sätt att sköta gemensamma frågor. Många andra kommuner kunde ta exempel av Åbo. Risken med att öppet diskutera och informera är egentligen obefintlig. Det kan inte finnas för mycket diskussion eller information, varken internt eller externt. De som vill tar del av informationsflödet och de som upplever att de inte behöver information, lider inte av den.

ÅBO STAD är i en situation där man måste sänka driftskostnaderna med cirka 50 miljoner under de 4 kommande åren. Det här betyder cirka 3 procent av stadens alla driftskostnader, som är nästan 1,4 miljarder. Åbo är inte den enda kommunen som har dessa utmaningar. Behovet att sänka driftskostnaderna finns också i till exempel Pargas och Kimitoön, storleksordningen torde dessutom vara ungefär den samma. I dessa kommuner har man dock valt att inte i samma utsträckning öppet diskutera frågorna, beredningen sköts med klart lägre profil, åtminstone jämfört med Åbo. NÄR DET GÄLLER tillvägagångssättet för att sänka sina driftskostnader, har Åbo valt ett vinnande koncept. Det samma kan man inte säga om Åbos sätt att hantera sina investeringsprojekt. När man granskar de senaste årens investeringar har Åbo en hel del att lära sig med tanke på framtiden. Jämfört med andra stora städer i landet, har Åbo ändå investerat ganska måttligt de senaste åren. Om Åbo vill fortsätta växa, måste man också fortsätta investera. Det kostar att växa.

DET FINNS ANLEDNING att framhålla att investeringar påverkar kommunens totalekonomi annorlunda än de dagliga verksamhetskostnaderna. På lite längre sikt är det ändå alltid driftsekonomin som avgör en kommuns framtid och servicenivå. Investeringar kan tidvis minskas, men de kan inte undvikas, om man vill bygga en hållbar framtid. Speciellt tillväxtkommuner måste se till att nya bostäder byggs och servicehelheter skapas. Även kommuner som krymper kan ha behov av att skapa nya anpassade verksamhetsformer via investeringar.

ÅBOHARÄNNU ett relativt stort ackumulerat överskott från tidigare år. Överskottet var cirka 208 miljoner euro i början av året. Det här möjliggör några verksamhetsår med ett underskott på omkring 50 miljoner. Överskottet kommer till stora delar av tillfälliga poster och inte av att driftsekonomin tidigare år genererat överskott. Åbo måste ändå redan i budgeten för år 2020 komma med konkreta lösningar och göra ändringar i verksamheten, om målsättningen på 50 miljoner ska uppnås.

ÅBO STAD har en skuldbörda på cirka 820 miljoner euro, som är 4 283 euro per invånare. När man skriver och talar om kommunernas ekonomi och skulder, kan man inte jämföra med ekonomin för privata hushåll. Mekanismerna är annorlunda. När man tittar närmare på Åbo stads ekonomi, märker man att samtidigt som Åbo stad har en lånestock på cirka 820 miljoner, har staden fordringar på cirka 690 miljoner euro och kassatillgångar på cirka 208 miljoner euro. De facto landar Åbo stad finansiellt sett på plus.

Politiken i Åbo fungerar bättre än sitt rykte

DET HÄR kan kallas för att bolla med siffror, men kommunal ekonomi har många beståndsdelar, flera nyanser och består inte bara av inkomster och utgifter.

ÅBO STAD KOMMER att klara av att balansera sin ekonomi, det kommer till och med att vara lätt som en plätt. Ju större omsättning en organisation har, desto lättare är det att ändra strukturerna och att hitta alternativ. Har man dessutom inom organisationen en gemensam och klar syn på vart man är på väg, finns det alla förutsättningar att lyckas.

ÅBO STAD HAR också visat att det finns politisk beslutskraft, då det gäller att bygga en framtid. Politiken i Åbo fungerar bättre än sitt rykte. Det här, kombinerat med att arbetsfördelningen mellan tjänstemännen och politikerna är klar och tydlig, betyder att Åbo kan fortsätta växa. Verkligheten är ändå svår att planera i detalj, vissa ekonomiska rytmstörningar kommer sannolikt tidvis att äga rum också framöver.