Om det inte finns medicin

Många läkemedel är slut i de finländska apoteken. Det drabbar apotekskunderna som uppmanas kontakta sin läkare för att få ett recept på en ersättande medicin – som kanske inte heller finns.

SMÅBARNSFÖRÄLDRAR känner igen den stora lättnaden.

Ungefär en halv timme efter att det febernedsättande läkemedlet har getts till ett hett och febrigt barn börjar medicinen verka och som utvakad förälder är man ofta gråtfärdig av tacksamhet, när barnet plötsligt verkar vara lite av sitt gamla och vanliga jag igen.

Motsvarande tacksamhetskänsla kan man känna när man ringer till jouren och får en läkartid, och läkarbesöket avslutas med att läkaren vänligt men bestämt säger att ni får ett recept på den och den medicinen, som borde hjälpa.

I ett välutvecklat land som Finland är vi vana vid att det finns hjälp att få och att vi får den.

Men för tillfället råder brist på flera mediciner i landet. Vissa medicinska preparat är helt enkelt slut i apoteken.

När man får nej i första apoteket, tror man ännu att grannstadens apotek säkert har det läkemedel som man har frågat efter och som man har ett recept på. Men när man får nej också där och efter det i tre av de största apoteken i Åbo är det bara att inse att något man aldrig trodde kunde hända i Finland har hänt – vissa mediciner är slut i hela landet.

OCKSÅ Åbo universitetscentralsjukhus känner av bristen. Turun Sanomat skrev i måndags (17.6.2019) att sjukhusapoteket vid ÅUCS hade beställt 50 nitrosprej, som används vid akut vård av patienter som lider av kranskärlssjukdom, men man fick en (1).

Sjukhusets logistikprovisor Eveliina Hagelberg-Häkkinen säger att det är problematiskt om man inte kan få tag i den.

Det är lätt att fundera på vad som händer med de övriga 49 patienter som borde få akutmedicinen, men som inte kan få den eftersom den inte finns att få.

VID universitetscentralsjukhuset försöker man lösa situationen genom att med hjälp av specialtillstånd få ett motsvarande läkemedel. Det samma gäller för viss antibiotika, som sjukhuset använder.

Men också det är ett problematiskt förfarande, eftersom den ökade efterfrågan på de ersättande produkterna också kan ha fått dem att ta slut.

FIMEA, säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, listar över tjugo sidor med läkemedel där det för tillfället råder tillfälliga störningar i distributionen. En tillfällig störning borde inte få ta mer än ett år.

För den som behöver sin medicin kan ett år vara en mycket lång tid.

Patienter i apoteken som inte kan få det medicin man har recept på uppmanas också att kontakta sin läkare på nytt, för att hitta alternativ.

Vad gör man om också alternativen är slut?

ÅTMINSTONE elva p-pillersorter är slut (HS 6.6.2019), liksom vissa tabletter för MS-patienter.

En del av p-pillren väntas först i december.

SPECIELLT svårt blir det om bristen gäller ett läkemedel som bara finns på den finländska marknaden.

Hagelberg-Häkkinen säger till TS att det i sådana fall i praktiken är omöjligt att ersätta en sådan medicin med en annan produkt som får användas med speciallov. Specialloven kan handla om en motsvarande produkt som inte har försäljningstillstånd i Finland.

Universitetscentralsjukhusets apotek fyller dagligen i flera ansökningar till Fimea om att få sådana specialtillstånd.

Enligt Helsingin Sanomat (6.6.2019) upplever 4 av 5 finländska apotek nästan dagligen brist på något läkemedel.

ETT nytt EU-direktiv för att öka läkemedlens säkerhet trädde i kraft i februari. Det bidrar delvis till en långsammare läkemedelshantering, eftersom varje förpackning nu måste skannas separat.

Men det är inte den enda förklaringen.

UPPSTÅR det störningar i processen hos någon som tillverkar den aktiva läkemedelssubstansen kan det dröja länge att rätta till. I fjol var det brist på blodtrycksmediciner på grund av en större störning som påverkade hela produktgruppen (svenska yle.fi 15.6.2019).

Läkemedelsutvecklingen övervakas noggrant och om till exempel ett tekniskt problem inträffar hos en tillverkare kan det få långtgående följder, också globalt sett.

Samtidigt påverkas också andra tillverkare av dominoeffekten: om ett läkemedel tar slut ökar efterfrågan på något annat, som dess tillverkare kanske inte beredd på.

I ett välutvecklat land som Finland är vi vana vid att det finns hjälp att få och att vi får den. Men för tillfället råder brist på flera mediciner i apoteken.

SAMTIDIGT försäkrar man att den finländska beredskapen när det gäller vissa läkemedel som är kritiska för folkhälsan är god, bland annat för att läkemedelsbolag måste se till att det finns vissa livsviktiga mediciner i lager.

Men något håller på att hända om Fimea år 2010 fick 67 anmälningar om störningar i läkemedelsdistributionen och i fjol var antalet anmälningar uppe i 1 213 anmälningar (HS. fi 6.6.2019).

Det går inte att tvinga fram nya läkemedel, forskningsprocessen tar många år. Och kvalitetskraven vill vi inte heller tumma på.

Samtidigt vill vi gärna ha det läkemedel som vi har fått oss tilldelat när vi går till apoteket.