Miljöaktivister kan vara nästan hur små som helst
BOKEN. Sommar betyder också hav och simning för oss som bor i den här regionen. För många barn och många vuxna är det årets höjdpunkt. Men under ytan, vad kan finnas där, helt konkret?
Det är motivet i ”Cucu & Bosmina” av Eivor Skini Lindgård och Satu Zwerver. Huvudkaraktärer är två vattenloppor, Daphnia cucullata och Bosmina coregoni. De latinska namnen är som hittade för ett par scenpersonligheter. Boken rekommenderas för barn från tre år, kan också väcka intresse hos deras föräldrar.
BOKEN PERSONIFIERAR lopporna, men håller också kvar medvetandet om att de är minimala organismer – bara den ena kan man (om man anstränger sig) ses med blotta ögat – och att de inte kan resonera och dra slutsatser, som människor, också små barn, kan.
”Vattenloppor skriver inga böcker! Vi vet ju inte ens vad böcker är för något!”, utbrister Cucu, när Bosmina smider vilda planer om hur man ska nå ut med uppmaningen att människorna ska sluta smutsa ner.
SKINI LINDGÅRD HAR ett lätt och humoristiskt grepp som man kän
Cucu & Bosmina
•
Text: Eivor Lindgård
•
Bild: Satu Zwerver
•
Fma Zwerver, 2019
•
41 s. ner igen från barnvisorna för Egils maskin och pjäsen ”Kalabalik i komposten” med underbara karaktärer – lite större än vattenloppor – som sattes upp av Teaterboulage i fjol.
Alla de tecknade illustrationerna av Satu Zwerver, som är utbildad miljöingenjör och planktonexpert, har en klarblå bakgrund och är stiliserade med tydliga konturer. Huvudkaraktärerna är påklädda och har lustiga mössor, kanske mer som bildmässig identifikationspunkt än för att identifiera sig själv med. De har armar också, men där tar likheterna med mänskliga läsare slut. Bara ett öga har de, funkar bra som kännetecken och markör mot det mänskliga.
BILDMATERIALET KOMPLETTERAS med mikroskopfoton av alger, till exempel blågrönalgen Dolichospermum, som hör till vattenloppornas fiender, men också av andra, som får Cucu och Bosmina är glada vattenloppor, men bekymrade och upprörda över hotet från blågrönalgen Dolicho. Boken ”Cucu & Bosmina” passar för treåringar och alla som är nyfikna på vattenorganismer.
passera bara som bilder och namn. De är mycket vackra, och håller kvar ett vuxenintresse.
Lite mer om alger kan läsas på www.planktonia.fi, det sägs i baksidestexten. På webbsidan får man också länk till Satu Zwervers blogg om vattenorganismer, skriven på finska. Läsare i dag är ganska vana vid att leta extramaterial utanför själva bokvolymen och saknar inte nödvändigtvis appendix med detaljerad tillläggsinformation.
HUR SKA MAN KOMMA i kontakt med människan för att få henne att sluta förstöra vattnet som livsmiljö? Det är huvudfrågan i berättelsen. Farbror Argulus, som hör till släktet karplöss, har sett människor, han har en gång suttit på en fisk som blev fångad.
Han har inga höga tankar om människorna, det är bäst för vattenloppor och andra att hålla sig undan och se tiden an. Det vill inte Cucu och Bosmina. De profilerar sig som aktivister, och där tar boken slut, med löfte om en fortsättning.
”CUCU & BOSMINA” ARBETAR sig textmässigt fram med mest dialog, och med några rimmade sånger, man kanske får höra dem nångång. Det grafiska textupplägget varierar från sida till sida, och först tycker man att det ger ett oroligt intryck. Men ser man noga efter märker man att marginalen lever i takt med motstående illustration, som verkar på den som en rörlig vattenström.
De latinska namnen är som hittade för ett par scenpersonligheter. Boken rekommenderas för läsare från tre år, kan också väcka intresse hos deras föräldrar.