En lycklig man går i pension
» Reijo Grönfors ska åka skidor en månad, skriva en kokbok och cykla genom Europa. Samt givetvis ha koll på hur Åbolands sjukhus utvecklas.
Det är en myt att satsning på service på två språk är så resurskrävande att kvaliteten drabbas. Det säger Reijo Grönfors, tidigare chefsläkare och vd för Åbolands sjukhus.
– Vi har varit i topp i alla undersökningar av hur nöjda patienterna är med sin vård.
Sjukhuset har utmärkt sig också i statistiken över patientskador, något som uppmärksammats också av tv-kanalerna Nelonen och MTV3.
– Vi var etta i bådas jämförelser, minns Grönfors, som kom till Åbolands sjukhus som överläkare 1984.
OM EN VECKA är han officiellt pensionär. Sista arbetsdagen var på fjolårssidan, avskedsfesten för en dryg vecka sedan.
Steget till pensionär sker samtidigt som sjukhuset förvandlas från ett kommunalt affärsverk till en resultatenhet inom Åbo universitetscentralsjukhus ÅUCS.
– Jag kommer att noga följa med vad som händer med sjukhuset.
Grönfors har fortsättningsvis en viss roll i bakgrunden, som medlem i förvaltningsrådet för Eschnerska frilasarettet. Stiftelsen stödde under flera årtionden det tvåspråkiga sjukhuset. Nu är det paus med stöden, då stiftelsen vill se vilken roll Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ger Åbolands sjukhus.
DE 36 ÅREN VID Åbolands sjukhus har präglats av kontinuerlig förvandling, från ett förlossnings- och bäddavdelningssjukhus till ett modernt sjukhus med tyngdpunkt på poliklinisk verksamhet och dagskirurgi.
– Sjukhuset skulle annars ha lagts ner för länge sedan.
Det har gällt att vara steget före och presentera en egen lösning innan någon annan lägger fram en. Så skedde exempelvis då sjukhuset blev ett affärsverk. Det var för att svara på nya krav i det nationella hälsoprojektet i början på 2000-talet.
TROTS ATT MÅNGA har en uppfattning om något som kunde kalllas ”åbolänningarnas eget sjukhus” har målgruppen länge varit mycket större. År 1998 hade polikliniken 1718 besök, 2015 var de 36000.
– Sjukhuset har formats efter de behov som finns i hela landskapet.
Förvandlingen hade inte varit möjlig utan den förståelse som alltid funnits för det man önskat göra vid Åbolands sjukhus. Här riktar Grönfors ett tack till politiker och tjänstemän.
– Jag har blivit så otroligt väl bemött, men vi har också alltid lyckats bevisa att vi behövs.
STEGET TILL DET nya livet blir konkret. Första pensionsdagen åker paret Grönfors på skidsemester till Alperna och vintersportorter som Seefeld och Rasun-Anterselva. Målet är att åka skidor totalt 500 kilometer under den månadslånga resan.
Efter sommaren väntar favoritgrenen cykling, som också varit hela familjens hobby. För drygt tjugo år sedan trampade Grönfors från Nuorgam till Åbo. Han har också cyklat från Genève i Schweiz till Santiago de Compostela i spanska Galizien.
I sommar startar han alla tiders långresa, från norska Nordkap till Europas sydspets, spanska Tarifa.
– Det blir sjutusen kilometer. Det skojiga är att nästan hälften av kilometrarna är i Norge.
Det beror på de krokiga norska serpentinvägarna. Grönfors räknar med att resan tar 80 dygn, ungefär – som cykelturist kan man inte göra alltför exakta planer.
Det gäller att leva i nuet och inte skjuta upp drömmar, samt ta hand om hälsan, säger Grönfors. Hans syn på livet har formats av arbetet som läkare.
Mycket handlar också om att möta rätt personer. En av dem var läkaren Harry Borgmästars vid Mellersta Österbottens centralsjukhus i Karleby. Senare, vid ÅUCS, var professor Pentti Seppälä en viktig mentor.
– Det var både spännande och intressant att få se hur skickligt han redde ut vad en patient led av. Det var ett riktigt detektivarbete.
Som ung läkare forskade Grönfors i hyperkalcemi, höga kalciumvärden. Senare fokuserade han på magoch tarmsjukdomar, som är högaktuella idag.
– Som ung tänkte jag göra en avhandling men det valde jag bort då jag blev överläkare.
Det har aldrig varit tråkigt att gå till jobbet. Reijo Grönfors
DÄREMOT KAN DET nu bli en annan publikation. Grönfors har sedan barnsben lockats till spisen.
– Jag är lite av en rotisseur och hoppas att få skriva en kokbok med mi
na bästa recept, främst för mina söner och vänner.
Det är Grönfors som brukar kocka också då de tre sönerna Samuli, Jussi och Matias kommer på besök. – Jag har kanske önskat att någon av dem skulle ha nappat på läkaryrket men de har kanske märkt hur bunden man är.
Det var faktiskt nära att Grönfors inte hade kommit till Åbolands sjukhus. Som ung läkare vid ÅUCS hade han siktet inställt på Sverige, då kardiologen Erik Engblom tipsade om en tjänst vid Åbolands sjukhus.
– Jag bad min fru Sirpa hålla ögonen på Finlands Läkartidning. Annars hade jag missat annonsen när jag var i Sverige.
Grönfors sökte och fick jobbet. Det kunde inte ha gått bättre, säger han.
– Nu har jag kommit hem, tänkte jag. Det är här jag ska vara och utveckla sjukhuset.
Grönfors prisar andan och gemenskapen vid Åbolands sjukhus.
– Det har aldrig varit tråkigt att gå till jobbet.
På åu.fi kan du också läsa den 50-årsintervju som Yrsa Lindroos gjorde med Reijo Grönfors 2002.