GFCserriskermed torgetssolvärme
Leran under Salutorget i Åbo borde ha undersökts noggrannare, säger expert vid Geologiska forskningscentralen (GFC). Företaget bakom innovationen håller inte med.
Anonyma påhopp av den här slaget är det värsta man kan tilllåta i media. Det är ful smutskastning och mycket orättvist. Nikolas Salomaa, vd Nolla E
Konflikten som blossat upp i Åbo kring finansieringen av Salutorgets uppvärmningssystem samt kritiken som riktats i media mot både värmesystemet och företaget bakom innovationen har påverkat företaget negativt.
Åboföretaget Nolla E har utvecklat systemet som går ut på att man utnyttjar solvärme i uppvärmningen av parkeringsanläggningen som byggs under Salutorget. Solvärmen ska dessutom värma upp torgets yta vintertid så att den hålls fri från snö och is.
Systemet har klandrats i media av experter i byggnadsbranschen som anonymt och i hårda ordalag kritiserat företagets planeringsmetoder och påtalat riskerna med att värma upp parkeringsanläggningen och torgets yta med solvärme.
Som argument lyfter man fram att företaget saknar erfarenhet av projekt i den storleksklass som uppvärmningen av torgparkeringen innebär.
Kritikerna anser också att man inte kan vara säker på hur leran under torget reagerar på värmen som energisystemet alstrar och som ska lagras i leran under Salutorget.
AVSIKTEN ÄR ATT utnyttja värmen från torgets yta som sommartid värms upp av solen. Värmen tas tillvara via ett rörsystem med cirkulerande vatten under torgets yta.
Det uppvärmda vattnet pumpas sedan ner via energipålar till 50 meters djup i lerjorden under torget där värmen lagras. Vattenrören i energipålarna har en diameter på 40 millimeter.
Företagets vd Nikolas Salomaa är upprörd över kritiken och det sätt på vilket den framförts.
– Anonyma påhopp av den här slaget är det värsta man kan tillåta i media. Det är ful smutskastning och mycket orättvist, säger Salomaa. Samtidigt är han inte överraskad. – I byggbranschen finns det alltid olika åsikter om hur saker och ting fungerar, och det är inte ovanligt att man kritiserar varandra. Oftast är de mest högljudda kritikerna konservativa och misstänksamma mot innovationer, säger Salomaa.
KONSULTFÖRETAGET SOM han startade 2014 är specialiserat på energieffektivitet och optimering av investerat kapital i energilösningar.
Enligt Salomaa som är delägare i Nolla E tillsammans med Jerker Brandt och Sami Savisalo säger att företaget goda referenser.
– Vi har hittills genomfört 300 olika energiprojekt, och våra kunder är nöjda, säger Salomaa.
Efter debatten som blossat upp kring torgparkeringen har flera företag valt att inte figurera som referens på företagets webbsajt.
– De vill undvika att bli stämplade, säger Salomaa.
Företagets energilösningar finns i småhus, höghus, skolor, daghem och offentliga byggnader runtom i landet, flera av dem finns i Åboregionen. Företaget har också projekt utomlands.
I projekten kombineras ofta olika energilösningar där solenergi ingår på ett eller annat sätt.
ENLIGTSALOMAA har man för tillfället ett tiotal projekt under planering.
Men bara en del av företagets energiprojekt är sådana där uppvärmningen fungerar med enbart solvärme.
Inget av dem är likt projektet i Åbo. Inte ens idrottshallen i Borgå som nyligen figurerat i media och där erfarenheterna sägs vara goda.
– Hallen värms upp med jordvärme som kommer via energipålar samt solvärme. Men solvärmen tas inte till vara via markytan, där använder vi en annan metod, säger Salomaa.
Men han vill inte avslöja hur det sker.
– Vi tänker söka patent på metoden, därför kan jag inte säga något nu, säger han.
Idrottshallen i Borgå är till ytan 3 800 kvadratmeter stor, eller betydligt mindre än Salutorget i Åbo vars yta är 20 000 kvadratmeter.
Salomaa medger att man befinner sig på obekant mark när det gäller uppvärmningen av torgparkeringen under Salutorget och torgets yta.
INGEN ANNANSTANS finns ett så massivt solvärmesystem som det som planeras i Åbo.
Det största som hittills byggts finns i en by i Alberta i Kanada där man med hjälp av ett liknande system värmer upp 53 småhus i byn.
Solvärmesystemet som planeras i Åbo har en kapacitet som motsvarar uppvärmningen av 560 egnahemhus.
Teppo Arola, ledande expert i geoenergi vid Geologiska forskningscentralen (GFC), anser att det finns flera frågetecken när det gäller systemets förmåga att ta tillvara värme.
– Principen och tekniken är bra. Det fungera tekniskt och vi behöver sådana här energisystem i landet. Men projektets storlek, oklarheterna i fråga om lerjordens struktur och hur den reagerar på värmen gör att man borde ha undersökt lera noggranne, säger Arola.
– Det är känt att lera binder värme bra. Men här vet man inte exakt hur stora mängder värme systemet pumpar ner i leran och hur mycket värme man får upp därifrån, säger Arola.
NIKOLAS SALOMAA ÄR av annan åsikt, han är också förvånad.
– Geologiska forskningscentralen har ju mätt lerans temperatur och värmeledningsförmåga. Vi har också tillräckligt stor buffert i våra beräkningar av värmemängderna och hur systemet fungerar. Här har vi använt oss av dynamiska beräkningar och datorsimulering, säger Saloma.
Han är medveten om att det dröjer länge innan värmen binds i leran.
– Det tar fem år att pumpa all värme som behövs i leran för att man ska få maximal nytta av systemet. Därför har man ett reservsystem där man utnyttjar returvatten från fjärrvärme som uppvärmning, säger Salomaa.