Åbo måste jobba mer med invandringsfrågor
» Treåriga projektet AboaNova visade att det finns mycket att göra för att integreringen av invandrare ska löpa smidigare i staden.
Hur försnabba integreringen av invandrare?
Den frågan ville Åbo stad ha svar på efter sommaren 2015 då ett stort antal asylsökande anlände till staden.
Vilka metoder fungerar bäst då det gäller inlärningen av finska? Hur ska arbetspraktikerna se ut för att både arbetsgivare och arbetstagare ska vara nöjda? Och vilket slag av handledning behövs?
Det var några av de frågor man ville ha svar på.
FÖR SNART TRE år sedan startade projektet AboaNova. Nu börjar det vara dags att avsluta projektet.
Budgeten för AboaNova var nästan en halv miljon euro varav Åbo stad har stått för cirka 70 000 euro. EU och finska staten betalade 75 procent av pengarna.
Cirka 200 invandrare och cirka 100 lärare deltog.
Mika Salonen har fungerat som projektkoordinator för AboaNova och han komprimerar idén med projektet så här:
– Vi har granskat integrering ur ett utbildningsperspektiv och frågat oss hur vi kan öka samarbetet med arbetsgivare i regionen, hur vi kan öka kunskapen om det finländska arbetslivet och hur vi kan försnabba invandrarnas studier.
TURUNOSUUSKAUPPA TOK, Scandic hotellen, Valmet Automotive, Arkea oy och Sol Palvelut är några av de stora arbetsgivare som projektet har samarbetat med.
Små och medelstora arbetsgivare har också deltagit, men inte i så hög grad som man från projektets sida hoppades på.
Bland annat provade man inom ramen för projektet på att förlänga integrationsutbildningens praktikperioder från en månad till två månader.
Arbetsgivarna har också fått handledning i att handleda praktikanterna.
Som ett resultat av försöken har man kommit överens om att ett visst antal praktikanter per år nu får jobb på TOK och Scandic.
ETT ANNAT KONKRET exempel på vad projektet fått till stånd är den guide om det finländska arbetslivet som Daniel Comas Caraballo (se artikel intill) har skrivit och som nu översatts till arabiska, engelska, sorani och ryska.
Nya metoder inom undervisningen i finska har också provats. Bland annat suggestopedi, funktionell språkinlärning, olika digitala hjälpmedel och språkinlärning som är anpassad till arbetslivet.
Enligt Salonen kan man dra den slutsatsen att ett gemensamt språk på arbetsplatsen är mycket viktigt. Men att någon enskild inlärningsmetod skulle vara bättre än någon annan, finns det inte belägg för.
– Motivationen är viktigast, säger Salonen och tillägger att många som kommer till Finland har bråttom ut i arbetslivet och inte ger sig tid att lära sig språket först.
ENLIGT SALONEN har man tack vare AboaNova nu en klarare bild av hur samarbetet mellan olika aktörer som jobbar med invandringsfrågor och integration ser ut.
Att det finns mycket att göra ännu och på många olika fronter verkar klart.
Så här lyder Migrationsinstitutet slutkläm (fritt översatt) i sammanfattningen av den forskning som verket gjort om AboaNova: ”Det finns all orsak att diskutera vems inlärning det sist och slutligen är fråga om. De studerandes som nyligen har anlänt
till landet, undervisningspersonalens och handledarnas eller utbildningsorganisationernas, arbetsgivarnas, arbetsgemenskapernas och de olika regionala aktörernas samarbete? Det finns behov av att lära sig nytt på många fronter.”
Enligt Salonen har man på Åbo stad tack vare projektet också fått upp ögonen för att det finns många europeiska invandrare och gästarbetare i staden som skulle förtjäna mera uppmärksamhet än vad de i dag får.
– Då det gäller flyktingar har vi lagstadgad service som vi erbjuder, men då det gäller människor som flyttar hit utan flyktingstatus är servicen inte lika strukturerad.