Växt­hus­gas blir bräns­le i Salo

» Vid Kor­ven­mä­ki av­falls­cen­tral in­leds för­söks­verk­sam­het där de­po­ni­gas ska ut­nytt­jas för att bli bräns­le. Bio­e­ner­gi­bo­la­get Q Po­wer är Syd­väst­ra Fin­lands Av­falls­ser­vices sam­ar­bets­part­ner.

Åbo Underrättelser - - ETUSIVU - Emi­lia Örn­mark 050-4546606 emi­lia.orn­[email protected]­me­dia.fi

– Det är kring en stor sak vi har sam­lats i dag, in­led­de Juk­ka He­ik­ki­lä press­kon­fe­ren­sen vid Kor­ven­mä­ki av­falls­cen­tral i Salo på tors­da­gen.

He­ik­ki­lä är vd för Syd­väst­ra Fin­lands Av­falls­ser­vice (LSJH).

Till­sam­mans med bio­e­ner­gi­bo­la­get Q Po­wer pre­sen­te­ra­de LSJH den för­söks­verk­sam­het gäl­lan­de ut­nytt­jan­det av de­po­ni­gas man in­lett i Kor­ven­mä­ki. I prin­cip hand­lar den om att gö­ra växt­hus­gas till bräns­le.

Steg ett är att man tes­tar om­vand­la ic­ke ut­nyttj­nings­bar de­po­ni­gas till ren bi­ome­tan. Steg två är att tes­ta för­gas­ning av oli­ka av­falls­ma­te­ri­al. Den tred­je mål­sätt­ning­en är att om­vand­la kol­di­ox­i­den från Lou­na­vo­i­mas eko­kraft­verk till trans­port­bräns­le.

EKOKRAFTVE­RKET byggs som bäst i Kor­ven­mä­ki. I ekokraftve­rket pro­du­ce­ras nä­re­ner­gi av bränn­bart, ic­ke-åter­vin­nings­bart av­fall.

Un­der för­söks­verk­sam­he­ten tes­tar man att se­pa­re­ra kol­di­ox­id från eko­kraft­ver­kets rök­ga­ser.

Istäl­let för att kol­di­ox­id kom­mer ut i na­tu­ren, vill man ge­nom Q Po­wers bi­o­lo­gis­ka me­ta­ne­rings­tek­no­lo­gi få äm­net att åter­vin­nas till trans­port­bräns­le. Det­ta skul­le gö­ra mil­jön en tjänst.

Ga­sen man ut­nytt­jar i förs­ta ste­get kom­mer i sin tur från av­fal­let på de­po­nin. Se­dan 2016 har bi­o­lo­giskt ned­bryt­bart ma­te­ri­al in­te läng­re fått läg­gas på de­po­ni­er.

Det bil­das dock än­nu växt­hus­ga­ser från de­po­ni­er­na, då av­fall som ti­di­ga­re la­des där fort­sät­ter att bry­tas ner i fle­ra år.

De­po­ni­ga­sen tas till va­ra med hjälp av gas­brun­nar. Q Po­wers an­lägg­ning finns i an­slut­ning till de­po­nin, dit ga­sen styrs och om­vand­las till bi­ome­tan.

HE­IK­KI­LÄ FÖR­KLA­RAR att gas från av­stjälp­nings­plat­ser är svår att ut­nytt­ja. Ga­sen be­står av många oli­ka äm­nen, för­stås be­ro­en­de av vad so­por­na in­ne­hål­ler, av vil­ka sva­vel ut­gör det störs­ta pro­ble­met.

– Gips­ski­vor­na som ti­di­ga­re har lagts på de­po­nin är or­sa­ken till att de­po­ni­ga­ser­na har höga hal­ter av sva­velvä­te. I av­fal­let finns i dag mer och mer sva­vel, som kom­mer till ex­em­pel från gips­ski­vor­na, sä­ger He­ik­ki­lä.

I da­gens lä­ge läggs gips­ski­vor in­te läg­re på de­po­ne­ring, ut­an de åter­vinns och blir rå­va­ra för nya gips­ski­vor.

Det har dock vi­sat sig att då man ge­nom Q Po­wers tek­no­lo­gi gör me­tang­as av kol­di­ox­id så be­hövs svav­let i pro­ces­sen.

– Det är in­tres­sant att se hur tek­no­lo­gin som vi har ut­veck­lat re­a­ge­rar med sva­vel­hal­tig de­po­ni­gas. Det finns ett stort be­hov värl­den över för en tek­no­lo­gi som läm­par sig även för ut­nytt­jan­de av mind­re re­na si­doflö­den, be­rät­tar Q Po­wers vd Ee­ro Pau­no­nen i ett press­med­de­lan­de.

FÖR TILL­FÄL­LET ÄR de­po­ni­ga­sen från Kor­ven­mä­ki in­te ut­nyttj­nings­bar på grund av sin höga sva­vel­halt, så den för­störs där­för i en gas­fack­la.

– LSJH:s mål­sätt­ning är att med hjälp av Q Po­wers nya me­tod mins­ka be­tyd­ligt på kli­ma­t­ut­släp­pen från de­po­nin i Kor­ven­mä­ki. Ett ef­fek­ti­va­re ut­nytt­jan­de av de­po­ni­ga­ser­na på riks­ni­vå skul­le ha en in­ver­kan på Fin­lands ut­släpp av växt­hus­ga­ser i sin hel­het, kon­sta­te­rar He­ik­ki­lä.

Ilk­ka Her­lin, en av Q Po­wers hu­vud­ä­ga­re, har en stark tro på den­na in­no­va­ti­va pro­dukt. Bi­ome­tan­till­verk­ning­en har man ti­di­ga­re tes­tat ge­nom ett pi­lot­pro­jekt i Van­da.

Syn­te­tiskt bräns­le till­ver­ka­des då av kol­di­ox­id från ST1:s bio­raf­fi­na­de­ri. Då tek­no­lo­gin nu ta­gits till Kor­ven­mä­ki vill man gö­ra de­po­ni­ga­sen till trans­port­bräns­le el­ler till bi­ome­tan, som an­vänds vid ener­gi­pro­duk­tion.

– Det här kom­mer att för­änd­ra mark­na­den. Syn­te­tisk me­tan är fram­ti­dens ener­gi­lös­ning, sa­de Her­lin över­ty­gan­de.

Han var nöjd över att dri­va pro­jek­tet just i Salo och över att man nu kom­mit så här långt. Hit­tills har pro­jek­tet kostat 2–3 mil­jo­ner att star­ta.

– Här finns folk som vill va­ra fö­re­gång­a­re. Nu be­vi­sar vi här att tek­no­lo­gin fun­ge­rar.

– 80 PRO­CENT AV den el som pro­du­ce­ras i Fin­land pro­du­ce­ras kol­di­ox­id­fritt. Ett stör­re pro­blem är upp­värm­ning­en, där hälf­ten av bräns­let är fos­silt. Den störs­ta ut­ma­ning­en är dock kol­di­ox­id­ut­släp­pen från tra­fi­ken. 80 pro­cent av trans­port­bräns­let är fos­silt, spe­ci­ellt in­om tung tra­fik och far­tygs­tra­fik, där för­brän­nings­mo­to­rer fort­fa­ran­de be­hövs, sä­ger Sa­los stats­sek­re­te­ra­re Kim­mo Ti­i­li­ka­i­nen.

Han ser pi­lot­pro­jek­tet som ett ge­nom­brott och en fö­re­gång­a­re in­om mil­jö­ar­be­te.

Sam­ma me­tod kun­de even­tu­ellt ock­så an­vän­das vid be­hand­ling­en av sla­mav­fall.

– Kan man för­äd­la me­tan till trans­port­bräns­le vo­re det ju top­pen! sä­ger He­ik­ki­lä.

SA­LOS STADS­DI­REK­TÖR Lau­ri In­na po­äng­te­ra­de att glo­balt sett sto­ra sa­ker nu hän­der i Salo, och pas­sa­de på att tac­ka de in­vol­ve­ra­de.

– Här kan vi ut­veck­la fram­ti­den, för­ut­sätt­ning­ar­na finns här, sa­de han.

Pro­jek­tet sägs ha en stor be­ty­del­se så­väl na­tio­nellt som in­ter­na­tio­nellt: ut­nytt­jan­det av av­fall ef­fek­ti­ve­ras och i bäs­ta fall kan ut­släp­pen för­vand­las till vär­de­ful­la rå­va­ror och där­med till en vik­tig del av den cir­ku­lä­ra eko­no­min.

EMI­LIA ÖRN­MARK

ME­TA­NE­RINGS­TEK­NO­LO­GI. I des­sa con­tain­rar finns Q Po­wers in­no­va­ti­va tek­no­lo­gi.

FÖRVÄNTANS­FULLA. Det nya pro­jek­tet glä­der bå­de Sa­los stads­di­rek­tör Lau­ri In­na (till väns­ter) och LSJH:s vd Juk­ka He­ik­ki­lä.

AVAN­CE­RAD TEK­NO­LO­GI. Så här ser Q Po­wers an­läg­ging ut på in­si­dan.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.