Växthusgas blir bränsle i Salo
» Vid Korvenmäki avfallscentral inleds försöksverksamhet där deponigas ska utnyttjas för att bli bränsle. Bioenergibolaget Q Power är Sydvästra Finlands Avfallsservices samarbetspartner.
– Det är kring en stor sak vi har samlats i dag, inledde Jukka Heikkilä presskonferensen vid Korvenmäki avfallscentral i Salo på torsdagen.
Heikkilä är vd för Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH).
Tillsammans med bioenergibolaget Q Power presenterade LSJH den försöksverksamhet gällande utnyttjandet av deponigas man inlett i Korvenmäki. I princip handlar den om att göra växthusgas till bränsle.
Steg ett är att man testar omvandla icke utnyttjningsbar deponigas till ren biometan. Steg två är att testa förgasning av olika avfallsmaterial. Den tredje målsättningen är att omvandla koldioxiden från Lounavoimas ekokraftverk till transportbränsle.
EKOKRAFTVERKET byggs som bäst i Korvenmäki. I ekokraftverket produceras närenergi av brännbart, icke-återvinningsbart avfall.
Under försöksverksamheten testar man att separera koldioxid från ekokraftverkets rökgaser.
Istället för att koldioxid kommer ut i naturen, vill man genom Q Powers biologiska metaneringsteknologi få ämnet att återvinnas till transportbränsle. Detta skulle göra miljön en tjänst.
Gasen man utnyttjar i första steget kommer i sin tur från avfallet på deponin. Sedan 2016 har biologiskt nedbrytbart material inte längre fått läggas på deponier.
Det bildas dock ännu växthusgaser från deponierna, då avfall som tidigare lades där fortsätter att brytas ner i flera år.
Deponigasen tas till vara med hjälp av gasbrunnar. Q Powers anläggning finns i anslutning till deponin, dit gasen styrs och omvandlas till biometan.
HEIKKILÄ FÖRKLARAR att gas från avstjälpningsplatser är svår att utnyttja. Gasen består av många olika ämnen, förstås beroende av vad soporna innehåller, av vilka svavel utgör det största problemet.
– Gipsskivorna som tidigare har lagts på deponin är orsaken till att deponigaserna har höga halter av svavelväte. I avfallet finns i dag mer och mer svavel, som kommer till exempel från gipsskivorna, säger Heikkilä.
I dagens läge läggs gipsskivor inte lägre på deponering, utan de återvinns och blir råvara för nya gipsskivor.
Det har dock visat sig att då man genom Q Powers teknologi gör metangas av koldioxid så behövs svavlet i processen.
– Det är intressant att se hur teknologin som vi har utvecklat reagerar med svavelhaltig deponigas. Det finns ett stort behov världen över för en teknologi som lämpar sig även för utnyttjande av mindre rena sidoflöden, berättar Q Powers vd Eero Paunonen i ett pressmeddelande.
FÖR TILLFÄLLET ÄR deponigasen från Korvenmäki inte utnyttjningsbar på grund av sin höga svavelhalt, så den förstörs därför i en gasfackla.
– LSJH:s målsättning är att med hjälp av Q Powers nya metod minska betydligt på klimatutsläppen från deponin i Korvenmäki. Ett effektivare utnyttjande av deponigaserna på riksnivå skulle ha en inverkan på Finlands utsläpp av växthusgaser i sin helhet, konstaterar Heikkilä.
Ilkka Herlin, en av Q Powers huvudägare, har en stark tro på denna innovativa produkt. Biometantillverkningen har man tidigare testat genom ett pilotprojekt i Vanda.
Syntetiskt bränsle tillverkades då av koldioxid från ST1:s bioraffinaderi. Då teknologin nu tagits till Korvenmäki vill man göra deponigasen till transportbränsle eller till biometan, som används vid energiproduktion.
– Det här kommer att förändra marknaden. Syntetisk metan är framtidens energilösning, sade Herlin övertygande.
Han var nöjd över att driva projektet just i Salo och över att man nu kommit så här långt. Hittills har projektet kostat 2–3 miljoner att starta.
– Här finns folk som vill vara föregångare. Nu bevisar vi här att teknologin fungerar.
– 80 PROCENT AV den el som produceras i Finland produceras koldioxidfritt. Ett större problem är uppvärmningen, där hälften av bränslet är fossilt. Den största utmaningen är dock koldioxidutsläppen från trafiken. 80 procent av transportbränslet är fossilt, speciellt inom tung trafik och fartygstrafik, där förbränningsmotorer fortfarande behövs, säger Salos statssekreterare Kimmo Tiilikainen.
Han ser pilotprojektet som ett genombrott och en föregångare inom miljöarbete.
Samma metod kunde eventuellt också användas vid behandlingen av slamavfall.
– Kan man förädla metan till transportbränsle vore det ju toppen! säger Heikkilä.
SALOS STADSDIREKTÖR Lauri Inna poängterade att globalt sett stora saker nu händer i Salo, och passade på att tacka de involverade.
– Här kan vi utveckla framtiden, förutsättningarna finns här, sade han.
Projektet sägs ha en stor betydelse såväl nationellt som internationellt: utnyttjandet av avfall effektiveras och i bästa fall kan utsläppen förvandlas till värdefulla råvaror och därmed till en viktig del av den cirkulära ekonomin.