Förening på Kimitoön vill att Dragegården ska illustrera 1800-tal
» Föreningshuset Dragegården har utvecklats mot ett museum istället för att visa upp hur man levde på 1800-talet. Nu får man 3 000 euro i bidrag för att råda bot på detta.
Att stiga in i Dragegården i Dragsfjärd ska vara som att stiga in på liten gård på 1800-talet. Stället ägs av Dragsfjärds hembygdsförening och byggdes ursprungligen för att visa hur man levde förr och hur man då arbetade i ett hem med enkla handgjorda redskap.
Men helt autentiskt 1800-tal representerar inte Dragegården i dag. Föreningens ordförande Mona Fernelius förklarar att många har fått den uppfattningen att Dragegården är ett museum och därför donerat gamla föremål som samlats i huset. Alla föremål hör inte ihop med den tidsepok Dragegården ska illustrera, vilket man nu vill göra något åt.
I det syftet har hembygdsföreningen nyligen beviljats bidrag för att inventera de föremål som under årens lopp samlats i Dragegården. Föreningen Konstsamfundet ger 2 000 euro, medan William Thurings stiftelse ger 1 000 euro.
INVENTERINGEN VILL man göra professionellt och har därför anlitat Sagalunds museum för uppgiften. Utredningen får visa hur föreningen ska gå vidare med bevarandet av föreningshuset som ska kunna användas för möten och mindre sammankomster.
Då inventeringen är klar skrider man till det praktiska förverkligandet, vilket föreningen räknar med att sköta på talko.
– Folk vill kanske återta sina dona
tioner? Sedan får vi väl ordna lopptorg eller auktion för att bli av med resten, funderar Fernelius.
DRAGEGÅRDEN ÄR BYGGD så sent som på 1970-talet. Dock finns den lilla gården på en boplats från stenoch bronsåldern. Vid stugan finns en bronsåldersgrav och en jättelik gran som uppskattas vara mer än 200 år gammal.
På de handbilade stockväggarna inne i Dragegården hänger bland
annat arbetsredskap och fotografier.
– En del av grejerna är från tidigt 1800-tal. Telefonen här på väggen blir knappast kvar, men kanske vevsymaskinen? Det här bordet är lackerat – det borde det inte vara för att passa in, säger föreningens sekreterare Stig Söderström.
LOFTBODEN ett stycke ifrån fungerar i dag främst som ett lager, till exempel finns här gamla vävstolar, manglar i trä och en utdragbar soffa, där pigorna brukade ha sin sovplats. Här ska man eventuellt låta det ena rummet på övre våningen illustrera hur pigor bodde och det andra hur drängar bodde.
Ett annat projekt man vill ta sig an är att bygga en ny gärdsgård enligt alla konstens regler, eftersom den gamla är förfallen.