Krafttag ska rädda Skärgårdshavet
Över 100 experter och beslutsfattare har sagt sitt då ny plan lanseras. Ska underlätta den ekologiska balansen och åtgärda de övergödande utsläppen.
Professor emeritus Kalervo Väänänen har på uppdrag av operation ”Det unika Skärgårdshavet” utarbetat ett åtgärdsprogram som ska bromsa övergödningen av Skärgårdshavet.
–Skärgårdshavets ekologiska tillstånd har inte förbättrats de senaste tio åren, trots att Finland förband sig redan 2010 att minska på de nationella fosforutsläppen med 150 ton. Nu är det hög tid att agera om vi vill rädda Skärgårdshavet, säger Kalervo Väänänen.
Utredningen ”Skärgårdshavets blåa bok” bygger på intervjuer med över 100 experter och beslutsfattare.
Väänänen har tidigare jobbat som professor i cellbiologi och har tjänstgjort som rektor för Åbo universitet.
Han utsågs till Centrum Balticums utredningsman i fjol.
Väänänen föreslår att regeringen utarbetar en handlingsplan för att rädda Skärgårdshavet och att centrala ministerier reserverar budgetmedel för att driva igenom de åtgärder som läggs fram i boken. Åtgärdsförslagen tar fasta på olika sätt att minska avrinningen av övergödande näringsämnen, ett effektiverat yrkesfiske och återvinningen av biomassa.
ENLIGT UTREDNINGEN lönar det sig att i huvudsak se över jordbruket som står för 83 procent av fosforutsläppen och för 71 procent av kväveutsläppen i Egentliga Finland.
–Det går att minska på de övergö
dande utsläppen till Skärgårdshavet genom att optimera användningen av gödsel och grunda skyddszoner vid sluttande åkrar. Andra viktiga åtgärder är att utöka användningen av gips och strukturkalk i jordbruket, säger Väänänen.
En lång rad av de åtgärder som Väänänen lägger fram är sådana som redan tillämpas i mindre eller större utsträckning. Myndigheterna gick till exempel in för att finansiera skyddszoner i anslutning till åkermark redan under Juha Sipiläs (C) regering.
–Det nuvarande systemet för att grunda och finansiera skyddszoner borde rivas upp eftersom den nuvarande placeringen av skyddszonerna inte är optimal. Skyddszoner borde koncentreras till sluttande åkrar invid vattendrag där avrinningen är som störst.
Vi måste göra vårt yttersta för att yrkesfisket ska överleva. Genom att öka fisket av mörtfiskar tar vi bort fosfor från havet. Fiskerinäringen borde klassas som primärproduktion, vilket skulle berättiga till högre statliga subventioner.
Kalervo Väänänen
I Egentliga Finland borde man enligt rapporten identifiera kritiska områden där nya skyddszoner ska grundas i synnerhet längs med åarna Pemar, Aura och Bjärnå.
TILL VÄÄNÄNENS övriga förslag hör en finansiell uppbackning av yrkesfisket och åtgärder som minskar på den totala mängden biomassa i avrinningsområdet. Ett av förslagen går ut på att skörda vass. Ett annat tar fasta på vikten av att effektivera fisket av mörtfiskar.
–Vi måste göra vårt yttersta för att yrkesfisket ska överleva. Genom att öka fisket av mörtfiskar tar vi bort fosfor från havet. Fiskerinäringen borde klassas som primärproduktion, vilket skulle berättiga till högre statliga subventioner.
Återvinningen av djurgödsel borde enligt rapporten effektiveras med hjälp av kraftfulla investeringar i framställningen av biogas och biogödsel. Målet är att främja den cirkulära ekonomin och artrikedomen samtidigt som man räddar Skärgårdshavet.
– Det finns en stor potential att framställa biogödsel som kunde säljas till de övriga delarna av landet där man inte har lika omfattande djurhushållning som i Egentliga Finland.
ENLIGTVÄÄNÄNEN måste fosforbelastningen av Skärgårdshavet minska med cirka 500 ton per år. Någon riktgivande prislapp för de åtgärder som föreslås finns inte i rapporten.
–Kalervo Väänänens plan är bara början och de åtgärder som beskrivs i rapporten behöver uppbackning av beslutsfattarna för att de ska kunna förverkligas. Skärgårdshavet måste tas med som en egen punkt på agendan när regeringsprogrammet ska uppdateras i augusti, säger projektledare Kari Veijonen på operation ”Det unika Skärgårdshavet”.
HUR STORA investeringar rör det sig om?
–Det handlar snarare om hundratals miljoner än om miljarder euro. Prislappen preciseras sedan när myndigheterna utarbetar ett konkret handlingsprogram, säger Väänänen.
Utredningen ”Skärgårdshavets blåa bok” väljer att inte tackla den inre belastningen i Östersjön trots att cirka 100 000 ton fosfor frigörs varje år från bottensedimenten i Östersjöns huvudbassäng, vilket orsakar algblomningar också i Skärgårdshavet.
– Vi gick medvetet in för att inte skriva om det och i stället koncentrera oss på sådant som vi kan själva åtgärda genom att minska på de landbaserade utsläppen i sydvästra Finland, säger Väänänen.