Naturen är viktig för toppforskare
» Forskargruppen vid Turku Bioscience har tidigare utmärkt sig inom forskning av parkinson och alzheimer. Nu ska de undersöka coronavirusets effekt på mental hälsa.
Det finns en bevisad korrelation mellan virusepidemier och försämrad mental hälsa. När människor smittas kan viruset också öka risken för att de senare drabbas av psykiska störningar.
– När en människa testar positivt för det nya coronaviruset, kunde samma test kanske användas för att också för att se vem som är i riskgruppen, säger Eleanor Coffey, forskningschef vid Åbo Akademi.
Det är det som Coffey och hennes team vid Turku Bioscience nu ska reda ut. Om man i ett tidigt skede kunde identifiera vem som löper en högre risk att drabbas av försämrad mental hälsa kunde också förebyggande åtgärder sättas in tidigt.
FINLANDS AKADEMI beviljade nyligen 200 000 euro för forskningen. Arbetet sker i samarbete med Rob Yolkens forskargrupp vid Johns Hopkins School of Medicine i USA och Marion Schneiders team vid universitet i Ulm, Tyskland.
– Jag och fyra från mitt team kommer att vara med om det här. Mycket görs också av våra partnergrupper i USA och Tyskland i insamlingen av blod- och patientdata.
Eftersom smittläget är allvarligare i både Tyskland och USA, är det också lättast att där samla ihop den mängd blodprover som behövs.
– Vi hoppas att vi också kunde få finansiering för att utvidga analyser till patienter i Finland, men redan med det bidrag vi har fått hoppas vi få resultat som är relevanta på global nivå, säger Coffey.
COFFEYS TEAM har redan tidigare etablerat sig en plats på internationell nivå. Detta har gjorts bland annat med forskning av de neurologiska mekanismerna bakom Parkinsons och Alzheimers sjukdom. I vintras fick Coffeys team 360000 dollar från stiftelsen Michael J. Fox Foundation for Parkinson’s Research för
att förbättra patientdiagnos och -kontroll i samband med Parkinsons sjukdom.
Det är på samma molekylära nivå som Coffey och hennes team nu närmar sig coronaviruset, genom att undersöka stora mängder data om proteiner.
– Blod är ett fönster till hjärnan. Det här är en kartläggning för att identifiera molekylära faktorer i en hjärna som infekterats av coronaviruset och försöka förstå kopplingen till psykiska störningar.
FORSKNINGEN i Åbo bygger på tidigare rön, bland annat om hur de tidigare coronavirusen SARS och MERS har identifierats i nervvävnad och ryggmärgsvätska. Det finns också nu rapporter om hur patienter som smittats av det nya coronaviruset uppvisar symtom på neurologiska störningar.
– Vi är intresserade av att öka förståelse för psykisk ohälsa på molekylär nivå.
Coronavirusforskare världen över delar nu väldigt öppet de resultat de når, säger Coffey. Det finns till och med en särskild webbsida för detta. Nätverksbygget är också viktigt:
Coffey blev i mars själv inbjuden att föreläsa om sin forskning för ledande coronavirusforskare.
COFFEY PRISAR den forskningsmiljö som skapats vid Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma vetenskapscentrum.
– Turku Bioscience har en fin infrastruktur som alla kan använda sig av. Den erbjuder en mycket mångsidig miljö för innovativ forskning. Många kanske inte förstår hur kreativt arbete forskning är.
Den vision som fanns då BioCity skapades har gett resultat, anser Coffey. Här finns teknik som kan användas av alla och en möjlighet att träffa inbjudna världsledande forskare, Nobelpristagare.
– För oss är det spännande att tilllämpa modern, ny teknik då vi närmar oss problemet. Det här har inte gjorts tidigare och erbjuder en bra chans att öka vår förståelse för virusinfektioner och psykisk ohälsa.
Blod är ett fönster till hjärnan. Det här är en kartläggning för att identifiera molekylära faktorer i en hjärna som infekterats av corona viruset och försöka förstå kopplingen till psykiska störningar.
Eleanor Coffey, forskningschef vid Åbo Akademi