Böter biter inte på körkortslösa
Polisen står maktlös inför bilister som ständigt åker fast för att köra bil utan giltigt körkort. En förare åkte fast 100 gånger på ett år.
Föraren blev fast för 51:e gången i år för att köra utan giltigt körkort. Hen blev fast för 45:e gången, 39:e gången... Här är ett plock ur de notiser som ÅU har skrivit om den senaste tiden.
Det förekommer ännu grövre fall. Chefen för övervaknings- och larmsektionen vid Polisinrättningen i sydvästra Finland, överkommissarie Stephan Sundqvist minns en förare som åkte fast omkring 100 gånger på ett år.
DETÄR frågan om notoriska lagbrytare som struntar i hur många gånger Polisen stoppar dem och de bryr sig inte heller om de böter som skrivs ut.
Brottet betraktas som lindrigt och böterna är därefter, i allmänhet 20 dagsböter. Den minsta dagsboten är sex euro, så slutsumman blir 120 euro.
I MÅNGA FALL saknar de här personerna inkomster och betalningsförmåga. Böterna blir då som en räkning som kan lämnas obetald. Går pengarna inte heller att drivas in genom utmätning så får personen i praktiken inget straff. Polisen kan visserligen ta bilnycklarna och föra dem till polisstationen där någon med körkort kan lösa ut dem. Men då ger kuriren nycklarna tillbaka till den körkortslösa som kan fortsätta utmana Polisen.
– Det finns de som fullständigt struntar i följderna och böterna har ingen avskräckande effekt. Den enda följden blir att bilfärden blir avbruten för tillfället. Det är som en kamp mot väderkvarnarna och lite frustrerande, säger Sundqvist.
Å andra sidan är det inte körkortet som avgör hur bra man kör.
– Ser man det ur ett polisperspektiv är det inte det mest allvarliga brottet. Om föraren inte är berusad kan hen ändå köra och förorsakar inte fler farosituationer än någon annan.
VID ÅTERKOMMANDE förseelser kan Polisen göra en brottsanmälan, inleda en förundersökning och föra fallet vidare till åtalsprövning. Då kan föraren dömas till villkorligt fängelse och om sker det tillräckligt många gånger kan straffet omvandlas till ovillkorligt fängelse.
Men det är en arbetskrävande åtgärd som används ytterst sällan, säger Sundqvist.
– Tröskeln att föra ett ärende till åklagaren är hög och det är frågan om det är värt besväret. Det är mera ändamålsenligt att skriva ut böter än att belasta rättssystemet.
DET FINNS också möjlighet för Polisen att beslagta bilen då det till exempel handlar om grova rattfylleribrott. Men eftersom tvångsmedelslagen innehåller strikta bestämmelser om när ett brott anses så allvarligt att man kan inkräkta på en persons äganderätt, är åtgärden mycket sällsynt. Personen kan byta bil och konsekvenserna får inte bli oskäliga.
– Det kan se bra ut på papperet, men effekten är väldigt ifrågasatt. Ett beslag måste fastställas av domstolen och det blir väldigt tungrott. Beslagtar man en rattfyllerists bil kan hens make eller maka också drabbas om till exempel båda är beroende av bilen för sin inkomsts skull.
SUNDQVIST säger att det rör sig om ett tiotal personer som har som vana att sätta sig bakom ratten, trots att de saknar körkort. De har redan blivit polisernas bekanta och patrullerna känner igen dem i trafiken.
Till sin hjälp har man en videokamera som skickar bilens registernummer till en dator som ger information om bland annat bilens ägare, om hen är efterlyst, om det finns obetalda skatter eller om bilen är obesiktigad.
– Det brukar samlas många brott på de här personerna. Eftersom de inte är så noga med bestämmelserna kör de ofta för fort eller mot rött ljus. Det handlar också ofta om droger och rattfylleri och det kan hända att vi hittar stöldgods.
I sådana fall är det lättare att föra fallen till åtalsprövning. Egentliga Finlands tingsrätt gav i fjol 139 domar där brottsrubriceringen där förande av fortskaffningsmedel utan behörighet ingick.
Tröskeln att föra ett ärende till åklagaren är hög och det är frågan om det är värt besväret.
Överkommissarie Stephan Sundqvist