Nyform avval år2022?
» Den nya modellen för social- och hälsovårdsreformen består av 21 landskap och därtill Helsingfors som ett eget område med samma ansvar. Regeringens förslag överräcks till riksdagen i december.
Snart finns ett nytt förslag till en socialoch hälsovårdsreform. Landskapsval ordnas kanske 2022.
I december är det tänkt att förslaget till ny lag om social- och hälsovård ska överräckas till riksdagen. Men först ska förslaget gå igenom en utlåtanderunda som börjar den 15 juni och pågår till slutet av september.
Det meddelade social- och hälsovårdsreformens ministerarbetsgrupp på fredagen.
–En enklare modell, grundlig beredning och en vilja att lyssna på kritik ska leda till att vårdreformen äntligen drivs igenom, säger minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist (SFP).
Förutom Blomqvist består gruppen av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP), kommunminister Sirpa Paatero (SDP), forskningsoch kulturminister HannaKosonen (C), miljöminister Krista Mikkonen (Gröna) och undervisningsminister Li Andersson (VF).
Första gången en vårdreform diskuterades var 2005. Senast vårdreformen var på tapeten var under Juha Sipiläs ( C) regering 2015–2019. Strax innan riksdagsvalet 2019 föll vård- och landskapsreformen tillsammans med regeringen. En av orsakerna till att förslaget föll var problem med grundlagen.
DET HÖGSTA beslutande organet i ett social- och hälsovårdslandskap är landskapsfullmäktige, säger Kiuru.
Förhoppningen är att de första landskapsvalen ska hållas 2022. Tanken är att landskapen blir verksamma från och med januari 2023.
Enligt arbetsgruppen har man nu lärt sig av de misstag som de föregående regeringarna gjort i beredningen av vårdreformen.
Ett av problemen med Sipiläs modell var att den var för ambitiös och man ville förnya hela paketet på en gång. Nu vill man genomföra reformen stegvis.
Arbetsgruppen pratar om en så kallad skelettmodell som innebär att man helt enkelt börjar med att överföra ansvaret för social- och hälsovården tillsammans med räddningsväsendet till landskapsnivå.
Om man jämför modellen med den förra regeringens är den största skillnaden att man nu helt har frångått valfriheten i social- och hälsovården som var en hjärtefråga för Samlingspartiet.
– Nu ligger ansvaret entydigt på den offentliga sektorn, säger Blomqvist.
DEN NYA MODELLEN består av 21 social- och hälsovårdslandskap och därtill Helsingfors som ett eget område med samma ansvar.
Eftersom Nyland befolkningsmässigt är det största området ledde landskapsfrågan under Sipiläs beredning till orättvisa och demokratiproblem.
– Specialarrangemanget för Nyland har inte prövats tidigare. Det blir ett spänningsmoment, säger Andersson.
–Lösningen beaktar särdragen i området och tryggar möjligheterna till inflytande över hur vården ordnas. Det är bra att vi slipper ett mastodontlanskap, säger Blomqvist.
Enligt arbetsgruppen ska de språkliga rättigheterna tryggas i de tvåspråkiga landskapen.
–Språkkunskaperna ska hållas på nuvarande nivå eller i bästa fall bli ännu bättre, säger Kiuru.
Enligt Blomqvist ska man tillsätta språknämnder i de tvåspråkiga landskapen som ska förbättra servicen.
REFORMEN OCH landskapen ska först finansieras av staten. Tanken är att man sedan ska införa landskapsskatt.
Totalt 19,1 miljarder euro av kommunernas finansiering flyttas till de nya landskapen.
–Finansieringsmodellen har element för kostnadseffektivitet, men i första hand måste vi trygga landskapens möjlighet ge likvärdig service i alla sammanhang, säger Andersson.
Arbetsgruppen konstaterar att syftet med reformen fortsättningsvis är detsamma: bland annat att alla medborgare har lika rätt till likvärdiga tjänster oavsett var man bor, att kostnaderna inte skenar i väg och att systemet blir bättre förberett på utmaningarna med en åldrande befolkning.
En enklare modell, grundlig beredning och en vilja att lyssna på kritik ska leda till att vårdreformen äntligen drivs igenom.
Thomas Blomqvist, SFP minister för jämställdhet och nordiskt samarbete