Plock ur förslaget till vårdreform
• Det skapas 21 social- och hälsovårdslandskap som ansvarar för att arrangera socialoch hälsovården och räddningsväsendets verksamhet. Därtill är Helsingfors ett eget område med samma ansvar.
• Social- och hälsovårdslandskapen och Helsingfors ingår i sammanlagt fem samarbetsområden som motsvarar de nuvarande specialupptagningsområdena med universitetssjukhus.
• Det högsta beslutande organet i ett social- och hälsovårdslandskap är landskapsfullmäktige som kommer att väljas med val. Det första landskapsvalet ska hållas i början av 2022.
• Om det finns endast enspråkiga kommuner i ett social- och hälsovårdslandskap är landskapet enspråkigt. Om det finns också tvåspråkiga kommuner i ett social- och hälsovårdslandskap är landskapet tvåspråkigt.
• Kommunanställda inom social- och hälsovården och räddningsväsendet blir anställda hos de nya social- och hälsovårdslandskapen.
• 19,1 miljarder euro av kommunernas finansiering flyttas till de nya social- och hälsovårdslandskapen som övertar många av kommunernas uppgifter.
Social- och hälsovårdslandskapens intäkter består av statligt understöd och av avgifter som landskapen kan uppbära.
• En del av kommunernas skatteintäkter, cirka 12,7 miljarder euro, flyttas till staten. Det innebär att kommunernas skattesatser sjunker medan statens beskattning ökar.
Social- och hälsovårdslandskapen har inledningsvis inte beskattningsrätt.
Social- och hälsovårdslandskapen tar över ägandet av samkommuner från kommunerna.
Social- och hälsovårdslandskapen måste själva ha en tillräcklig förmåga att svara på invånarnas behov av social- och hälsovård. Landskapen kommer att bli tvungna att säga upp kontrakt om tjänster som lagts ut på entreprenad om kontrakten strider mot de nya lagarna i social- och hälsovårdsreformen.