Museiinstitutionens ABC – så bygger man upp ett museum
UTSTÄLLNINGEN. Har ni någonsin funderat över hur ett museum anskaffar konst till sina samlingar? Vad som sker bakom kulisserna på ett museum?
Svar på dessa frågor fås vid Åbo konstmuseum och i den nya samlingsutställningen ”Några ord om att samla.”
Utställningen tar upp hela andra våningens utställningsutrymmen. Inledningsvis får man en kort översikt av museets verksamhet, som sedan presenteras mer ingående var för sig, i varsitt rum i en logisk ordning.
ÅBO KONSTMUSEUMS samlingar ägs av Konstföreningen i Åbo – Turun Taideyhdistys ry. som grundades år 1891 och har huserat i konstmuseet, ritat av Gustaf Nyström, sen det färdigställdes för detta ändamål år 1904. Idag består samlingen av ungefär 7600 verk som inkluderar 17 underavdelningar med egna samlingsnamn. Museisamlingen är av stor betydelse för det finländska kulturarvet.
Hur har då samlingen uppkommit? Jo, genom anskaffningar. Syftet var egentligen inte att skapa en konsthistorisk överblickssamling, utan man införskaffade de verk som var tillgängliga av de då samtida konstnärerna. Därför ligger samlingens fokus främst på nationell äldre konst.
I OCH MED att museets första chef var konstnären Victor Westerholm resulterade det i att djärva och nytänkande konstverk anskaffades till samlingen. Tack vare Westerholm innefattar samlingen dessutom fem verk av Helene Schjerfbeck, eftersom han var den första museichefen som förstod sig på hennes nya moderna stil.
Anskaffningarnas natur präglas med andra ord av beslutsfattarnas åsikt om hurudan konst som är värdig en plats i samlingen. Beslutsfattarna utgörs av museets chef, styrelsemedlemmarna i Konstföreningen och anlitade utomstående experter. Den som ofta besöker konstmuseet kan notera att detta varit en faktor som gett samlingen sin karaktär, men även brister, eftersom det speglar beslutsfattarnas värdegrunder. Till exempel finns det få abstrakta verk i samlingen, men med donationen av Lars Göran Johnssons samling år 2016 på cirka 500 verk är det på väg att ändras.
ENANNAN avgörande faktor för anskaffningarna är museets ekonomiska resurser. För Åbo konstmuseums del består dessa av egna budgetmedel, intäkter från Magnus och Ellen Dahlströms fond och testamenterade medel. Utbudet som är tillgängligt på gallerier, auktioner och museets egna utställningar samt vilka verk som kan köpas direkt av konstnärerna inverkar även på anskaffningen.
Vad många kanske inte vet är att Åbo konstmuseums verksamhet är kontrollerad av lagar och förordningar utarbetade för museibranschen och internationella konventioner om kulturegendom som finska staten följer. Utöver detta är Åbo konstmuseum dessutom medlem i det icke-kommersiella museirådet ICOM (Internatinal Council of Museums) och följer av rådet godkända yrkesetiska regler.
INOM MUSEIbranschen pratar man om förebyggande konservering. Det innefattar regler museet bör uppfylla för att främja underhållet av konstverken. Hit räknas bland annat reglering av ljus, värme och luftfuktighet i utställningssalarna. Även hur konstverken förvaras bör man tänka på och detta skräddarsys för varje enskilt konstverk. Pastellmålningar och blyertsteckningar är till exempel ömtåliga arbeten som kräver ingående underhåll.
Dessa regler och vården av konstverken ansvarar samlingsamanuensen, museimästaren och konservatorerna för. Dokumentation är även en viktig del av verksamheten och i databasen MUUSA finns museets konsteverk katalogiserade och den hålls uppdaterad med aktuell information om verkens placering och utställningar de utlånas till.
Ni har kanske besökt ett museum på annan ort och noterat att ett konstverk är från Åbo konstmuseums samling? Låneverksamhet är även en del av museets uppgift, trots att det tär på konstverken och ger museipersonalen extra arbetsbörda. Kriterierna vid utlåning är bland annat att museet sköts av professionell museipersonal, följer reglerna för förebyggande konservering och att transporten av verken hanteras professionellt.
Nationella och internationella utställningar av betydelse har förtur och innan ett verk utlånas skrivs en rapport över dess skick. Det är även vanligt att en representant från mu
Anskaffningarnas natur präglas av beslutsfattarnas åsikt om hurudan konst som är värdig en plats i samlingen. Beslutsfattarna utgörs av museets chef, styrelsemedlemmarna i Konstföreningen och anlitade utomstående experter. Detta är en faktor som gett samlingen sin karaktär, men även brister, eftersom det speglar beslutsfattarnas värdegrunder. Till exempel finns det få abstrakta verk i samlingen.
seet medföljer som kurir och övervakar transporten och hanteringen.
På ett pedagogiskt och lättsamt sätt får man ta del av Åbo konstmuseums verksamhet och på samma gång se samlingen presenteras ur en ny och mångsidig synvikel. En högkvalitativ bild av konstscenen i Finland, främst Egentliga Finland och Norden erbjuds också.