Kramen i korridoren
» Elin kände sig äcklad av den manliga lärarens kram.
Elin och hennes kompis har under några år upplevt att de är lärarens ögonstenar. De har fått kvinnliga former tidigare än klasskompisarna och placeras alltid längst fram i klassen på den här lärarens timmar.
Elin och den manliga läraren befinner sig ensamma i en av skolans korridorer då läraren plötsligt omfamnar Elin. Det är några veckor kvar av lågstadiet, Elin är 13 år och det finns ingen orsak till den plötsliga kramen.
Hon har inte bett om den och känner sig efteråt så äcklad att hon springer in på en av toaletterna och gråter.
ELIN och hennes kompis har under några år upplevt att de är lärarens ögonstenar. De har fått kvinnliga former tidigare än klasskompisarna och placeras alltid längst fram i klassen på den här lärarens timmar.
De är övertygade om att det har med de kvinnliga formerna att göra. De tycker också att det verkar som att läraren gillar att de klär sig sexigt och ger dem ännu mera beröm än vanligt i fall de kommer till skolan lättklädda.
NÄR ELIN FÅR 25 rätt av 30 i ett prov får hon betyget nio medan killarna i klassen med samma poängantal får en sjua.
Flickorna är favoriter och det händer ofta att läraren vill att någon av flickorna ska komma tidigare till skolan för att få extra handledning av honom, eller stanna kvar i klassrummet efter lektionen.
– Det kändes obehagligt med uppmärksamheten och det kändes fel, berättar Elin.
ELINS KOMPIS råkar ut för något med läraren i skolans lilla kopieringsrum. Men det klarnar aldrig vad som hänt. Bara att något hänt som också gör kompisens föräldrar upprörda.
Föräldrarna kontaktar skolans rektor för att anmäla läraren för sexuella trakasserier. Elins föräldrar är också i kontakt med skolan. Någon utredning startas inte.
När en av lärarna efter kramen i korridoren hittade Elin gråtande på toaletten blev hon skickad till skolkuratorn och fick också prata med rektorn.
Rektorns åsikt om incidenten med kramen i korridoren var att Elin överreagerar och att en kram inte är så farligt.
ETT PAR ÅR senare, då Elin gått ut lågstadiet men känner elever vars småsyskon undervisas av den aktuella läraren, berättar hon om hur flickorna i hennes egen klass upplevde läraren.
När uppgifter om lärarens eventuellt olämpliga beteende sprider sig blir Elin kontaktad av skolkuratorn och rektorn. De uppmanar henne att komma till skolan och be om ursäkt av läraren, eftersom hon förstört hans karriär.
I DAG ÄR Elin fullvuxen och har gått flera år i terapi för att komma till rätta med det som hon själv kallar en sexualisering av henne själv och andra tjejer i samma ålder i lågstadiet.
Hon känner sig sviken av de övri
ga vuxna i skolan, som enligt Elin utnyttjade sin maktposition för att skydda en kollega.
ELIN i berättelsen ovan heter egentligen något annat. Hon tar kontakt för att berätta sin historia för att hon vill att det i skolorna pratas mera om sexuella trakasserier. Inte bara i skolor långt borta, utan också i de svenska skolorna i Åbo och Åboland.
Hon hoppas också att andra som kanske upplevt något liknande ska ha mod att träda fram och att alla ska förstå att sexuella trakasserier kan se väldigt olika ut och att det avgörande perspektivet inte är förövarens, utan offrets.