Två fall av misstänkta sexuella trakasserier i de svenska Åboskolorna »
Under 2000-talet har två fall av misstänkta sexuella trakasserier anmälts och utretts.
Enligt Åbo stads uppgifter har det under 2000-talet anmälts två fall av misstänkta sexuella trakasserier mellan lärare och elev vid de svenska skolorna i Åbo.
De svenska skolorna är S:t Olofsskolan, Cygnaeus skolan och Sirkkala skolan. Till Sirkkala skolan hör också Sirkkalabackens skola.
LILIANE Kjellman, som är direktör för den svenskspråkiga fostran och utbildningen i Åbo, kan inte kommentera de två fallen och inte heller Elins fall som beskrivs i artikeln intill.
Enligt Kjellman har de två anmälda fallen behandlats och direktiv om lämpligt och korrekt beteende har delgetts de berörda. Fallen har inte lett till varningar eller uppsägningar och de har inte polisanmälts.
Kjellman kommenterar sexuella trakasserier i skolorna på ett allmänt plan.
ATT DET ÄR viktigt att prata om sexuella trakasserier, vad som är olämpligt beteende på en skola och vem som bestämmer vad som är olämpligt, håller Kjellman med om och enligt henne har det under de senaste tjugo åren skett en välkommen utveckling då det gäller behandlingen av misstänkta sexuella trakasserier i skolorna.
Skolorna har fått direktiv från både staden och Utbildningsstyrelsen och på de enskilda skolorna har planer för förebyggande arbete beträffande sexuella trakasserier gjorts upp.
ENLIGT Kjellman har det också skett en välkommen förskjutning då det gäller tolkningsföreträde.
– Hur man upplever saker är väldigt subjektivt. En elev kanske tycker att en kram är okej medan en annan inte tycker det. Som lärare ska du kunna läsa av och förstå vad som är lämpligt i din roll. Man måste hela tiden ha i åtanke att saker och ting kan uppfattas olika. Någonting som upplevs av en som ganska naturligt kan uppfattas av en annan som en väldigt obekvämt, säger Kjellman.
DET ÄR alltså inte rektorn eller läraren som bestämmer när och om en elev har rätt att känna sig illa berörd av en lärares agerande.
– Det är korrekt att subjektivt uppfatta något som olämpligt och gör man det behöver det redas ut. Beteendet gör ju att barnet eller eleven inte har det bra och då måste man reagera på det, säger Kjellman.
#metoo har haft en stor roll i att frågorna nu ventileras på ett annat sätt än tidigare. Och det är bra, säger Kjellman.
– Det är viktigt att vi pratar om det här och att vi alla förstår att det på skolorna måste finnas en psykologisk trygghet och tillit som gör att eleverna känner att de kan berätta för en vuxen på skolan om något inte står rätt till. Eleverna har rätt att bli hörda på ett sätt som gör att de känner att de tas på allvar.