Coronan gör adoptionen långsam
» Internationell adoption har helt stannat av på grund av coronapandemin. Åboborna Annika Essén-Suuronen och Matias Suuronen fick barnbesked i maj men det är oklart när de kan resa till Thailand för att hämta syskonparet.
Det har varit en väldigt lång och krokig resa för Annika Essén-Suuronen, 42, och Matias Suuronen, 43, att få barn. På målrakan har coronapandemin förpassat paret i ovisshet igen. Efter att ha velat få barn i 12 år fick paret i maj äntligen besked om att de ska få adoptera ett syskonpar från Thailand. I normala fall brukar föräldrarna åka och hämta adoptivbarn cirka en månad efter att barnbeskedet har kommit.
–Jag tänkte att det kanske skulle dröja till augusti på grund av coronaepidemin, men allting är ännu helt ovisst. Det är en stor påfrestning, säger Annika.
Syskonen som Annika och Matias ska adoptera har hunnit fylla år under sommaren och är nu 6 och 7 år gamla.
–Vi funderar ju på hur barnen har det på barnhemmet och är oroliga för dem, säger Matias.
I FINLAND VÄNTAR 22 par på att få hämta hem sitt adoptivbarn. I stort sett all internationell adoption stannade upp när coronapandemin bröt ut.
Rädda barnen och Interpedia är de organisationer som ansvarar för internationell adoption till Finland.
Rädda barnen förmedlar adoptioner från Thailand, för tillfället väntar sju par i Finland för att få åka till landet och hämta sitt barn. Marjo Mäenpää som ansvarar för adoptionsärenden på Rädda barnen säger att det nu hänger på att Thailands regering ska godkänna att adoptivföräldrar släpps in i landet.
Coronaläget är ganska bra i Thailand och landet har strikta inreserestriktioner. Vissa specialgrupper släpps in i landet, men tills vidare likställs adoptivföräldrar med turister.
–Thailändska myndigheter skickade en förfrågan till oss om hur finska myndigheter hanterar coronaepidemin så vi hoppas att landet snart ger grönt ljus för adoptivfamiljer.
Interpedia har 15 adoptivfamiljer som fått barnbesked och väntar på att få åka och hämta barnet. Organisationens informatör Marja Utela säger att processerna börjar gå framåt igen i flera länder. Interpedia sköter adoptioner från Bulgarien, Colombia, Sydafrika, Kina, Indien, Taiwan och Thailand.
–Adoptionsresor har redan en tid varit möjliga till Bulgarien och Taiwan, och för ett par veckor sedan reste den första familjen för att hämta sitt adoptivbarn i Colombia. De tog sig dit med ett humanitärt flyg, men landet började förra veckan också öppna upp för kommersiella flyg, säger Utela.
Adoptionsprocessen kan stå stilla på grund av att adoptionslandet inte släpper in de blivande föräldrarna eller att de nationella domstolarna som slutgiltigt ska klubba igenom adoptionen inte sammanträder. Men även om landet släpper in adoptivfamiljer kan transporterna utgöra ett problem eftersom flygrutterna till många länder har dragits in.
ANNIKA ESSÉN- Suuronen och Matias Suuronen har under åren lärt sig att leva i ovisshet och att allting inte ligger i deras makt.
– Ovisshet beskriver hela adoptionsprocessen. Men coronakrisen har medfört en stor extra belastning.
Det tyngsta har varit att inte veta något och inte få någon information om hur saken framskrider. Man känner sig helt hjälplös, säger paret.
Annika säger att det kan kännas svårt att acceptera att Finland har lyckats få hundratals bärplockare till Finland från Thailand, men att några barn som nu bor på barnhem inte kan komma hit.
–Kunde Finland inte utnyttja sina diplomatiska nätverk för att driva på adoptionsfrågan också?
ANNIKAS OCH Matias resa mot att bli adoptivföräldrar började redan för 12 år sedan när läkaren efter en barnlöshetsutredning upptäckte att Annika hade äggstockscancer.
–Det första jag måste behandla var barnlösheten, sedan kunde jag fokusera på att rädda mitt eget liv.
På grund av cancern måste Annika vara frisk i många år innan de kunde börja adoptionsprocessen. Själva processen har tagit fyra år, vilket är en ganska normal längd.
Ovisshet beskriver hela adoptionsprocessen. Men coronakrisen har medfört en stor extra belastning. Det tyngsta har varit att inte veta något och inte få någon information om hur saken framskrider. Man känner sig helt hjälplös. Annika Essén-Suuronen och Matias Suuronen