Olli Rehn förespråkar stimulansåtgärder i stället för socialdarwinism
» Finlands banks chefdirektör Olli Rehn tror att återhämtningen efter coronakrisen kommer att dröja länge.
– Munskydd och säkerhetsavstånd är den bästa ekonomiska politiken just nu, säger Finlands banks chefdirektör Olli Rehn.
Rehn deltog på onsdagen i riksdagens ekonomiutskotts offentliga hörande om riksdagens bankfullmäktiges årsberättelse 2019. Hörandet kom ändå att kretsa kring mera aktuella ämnen än fjolårets årsberättelse i och med att coronakrisen märkbart förändrat det ekonomiska landskapet.
– Den internationella ekonomin har börjat återhämta sig efter att coronakrisen bröt ut, men återhämtningen är fragil och kommer att dröja länge.
Enligt Rehn har de största riskerna att göra med hur coronaepidemin utvecklas härefter, vad som sker i USA:s presidentval i november, de ökande spänningarna mellan USA och Kina samt Brexit.
– Europeiska centralbanken (ECB) bedömer att euroområdets bnp krymper med 8 procent i år, men växer med 5 procent nästa år. År 2022 väntas bnp nå samma nivå som 2019, men förbli lägre än vad som förväntades före krisen.
– Beslutsfattarnas uppgift är nu att hitta effektiva åtgärder för att kontrollera epidemin utan att störa ekonomin. Ju mera var och en använder sitt eget huvud, desto lättare är det att kontrollera epidemin.
ECB HAR TAGIT EN mera aktiv roll i bekämpandet av ekonomiska kriser sedan eurokrisen 2010. Eurokrisen bröt ut när det visade sig att Grekland hade förvrängt sin ekonomiska statistik, vilket ledde till att landet hotades av konkurs.
ECB:s lagstadgade uppgift är att upprätthålla inflationsmålet på 2 procent samt stödja EU:s andra gemensamma målsättningar, till exempel sysselsättning, tillväxt och hållbar utveckling genom självständigt beslutsfattande inom penningpolitikens ramar.
– Samtidigt har ECB:s roll förändrats i takt med att världen har förändrats. Den förändringen började i samband med eurokrisen då ECB inledde stödköpsprogram för att motarbeta deflation, säger Rehn.
ENLIGT HONOM kan man tacka ECB:s aktiva roll och euroländernas ekonomiska anpassningsåtgärder för att man lyckades bekämpa eurokrisen och åstadkomma tillväxt. Under åren 2013–19 växte euroområdets bnp och 12 miljoner personer fick jobb.
– Nu befinner vi oss i en ny situation. De låga räntorna har lett till att rörelserummet för penningpolitiken är begränsat. Därför har man tagit i bruk nya penningpolitiska verktyg, till exempel stödköp, finansieringsoperationer och effektiviserad kommunikation.
För närvarande håller ECB på att se över sin strategi. Målet är att hitta nya metoder för att nå inflationsmålet och stödja tillväxten.
PÅ GRUND AV coronakrisen och de ekonomiska stimulansåtgärder som den föranlett kommer euroområdets skuldsättningsgrad att öka. I Finland väntas statsskulden i relation till bnp stiga med 10–20 procentenheter under de närmaste åren.
Enligt så kallad modern penningteori (Modern Monetary Theory) är staters skuldsättning inte ett problem, eftersom den kan finansieras av centralbankerna.
– Jag tycker att det är viktigt att penningpolitiken och finanspolitiken går åt samma håll, det skapar bättre förutsättningar för återhämtningen. Men samtidigt ska man inte tro att man kan skuldsätta sig i all evighet, där ingår gott om risker.
– Därför ställer jag mig skeptisk till grundtanken i modern penningteori, det vill säga att centralbanker per automatik ska finansiera det offentliga underskottet.
– Det skulle innebära att regeringarna skulle ta över penningpolitiken och att centralbankernas självständighet skulle upphöra.
Enligt Rehn har centralbankernas självständighet varit en central faktor i mildrandet av ekonomiska kriser, till exempel på 1980-talet och på 2010-talet.
REHN STÄLLER SIG överlag positivt till de finanspolitiska stimulansåtgärder som regeringen och EU har fattat beslut om.
– Alternativet till stimulansåtgärderna skulle vara massarbetslöshet och en konkursvåg. Den sortens socialdarwinism där de svaga dukar under i en recession är inte ansvarsfull politik, säger Rehn.