Prematurförlossningarna i Finland centraliseras till stora sjukhus
» Gravida kvinnor flyttas till ett universitetssjukhus om de löper risk att föda alldeles för tidigt. På så sätt minskar risken att barnet får hjärnskador eller dör, visar forskning vid Åbo universitet.
Varje år föds ungefär 400 barn i Finland som så kallade små prematurer.
Det innebär att barnen föds före graviditetsvecka 32 eller väger mindre än 1 500 gram när de föds.
I den finländska hälsovården strävar man efter att små prematurer föds på ett av landets fem universitetssjukhus, säger barnläkaren Kjell Helenius som skrivit en doktorsavhandling vid Åbo universitet om vården av små prematurer.
– Kvinnan flyttas till ett universitetssjukhus om det bedöms vara sannolikt att hon kommer att föda en liten prematur. Det är förlossningsläkarna på de mindre sjukhusen som gör dessa svåra bedömningar, säger Helenius.
– I Finland tillbringar mammor som föder små prematurer i genomsnitt fyra dagar på ett universitetssjukhus före förlossningen. 22 procent av mammorna föder samma dag som de kommer till universitetssjukhuset.
Universitetssjukhusen i Finland ligger i Åbo, Helsingfors, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg.
ENLIGT HELENIUS föds över 90 procent av de små prematurerna i Finland på universitetssjukhus. Orsaken till att Finland försöker centralisera dessa förlossningar är enkel: de nyfödda har bättre chanser att överleva om de föds på ett välutrustat sjukhus där personalen är van vid dylika situationer.
I sin forskning har Helenius samlat data om små prematurer som fötts i Storbritannien där det är betydligt ovanligare att flytta gravida kvinnor före förlossningen.
Helenius data omfattar över 17 500 barn som föddes före graviditetsvecka 28 under åren 2008–2015.
EN DEL AV BARNEN föddes på ett sjukhus som motsvarar ett finländskt universitetssjukhus.
En annan grupp föddes på ett mindre sjukhus och flyttades därefter till ett sjukhus som motsvarar ett universitetssjukhus.
En tredje grupp bland barnen föddes på ett mindre sjukhus och stannade där för vård.
– Det var mycket tydligt att de som flyttades till ett universitetssjukhus efter förlossningen hade dubbelt så stor risk för hjärnblödning som de som föddes på ett universitetssjukhus, säger Helenius.
– De barn som föddes på ett mindre sjukhus och inte flyttades hade inte större risk för hjärnblödning än de som föddes på universitetssjukhus, men 30 procent större risk att omkomma.
HELENIUS SLUTSATS ÄR klar: Finland har valt en klok strategi i vården av små prematurer. Enligt honom överlever 88 procent av alla små prematurer som föds i Finland, vilket är en hög siffra internationellt sett.
– Vi har bland de lägsta dödlighetsprocenterna i Europa. De övriga nordiska länderna ligger på ungefär samma nivå som Finland, säger Helenius.
I Japan är andelen små prematurer som överlever ännu större, 93 procent, enligt Helenius kartläggning.
HELENIUS SÄGER ATT Finland gör mycket rätt i vården av små prematurer, men påpekar att det alltid finns rum för utveckling.
Det är dock svårt att göra undersökningar om vilka sätt att vårda små prematurer som fungerar bäst eftersom patientens liv ofta hänger på en tunn tråd.
– Till exempel: Eftersom vi utifrån insamlad data vet att små prematurer som flyttas mellan sjukhus har större risk för hjärnblödning än de som inte flyttas skulle det vara fullständigt oetiskt att göra en randomiserad studie där en del gravida kvinnor flyttas till ett universitetssjukhus före förlossningen medan andra inte flyttas, säger Helenius.
KJELL HELENIUS disputerar med sin doktorsavhandling i pediatrik, Centralisation of very preterm deliveries and benchmarking of neonatal care (ungefär Centralisering av förlossningar av små prematurer och jämförande av vårdresultat), klockan 12 på lördag i auditorium Alhopuro i Åbo universitets Medisiina D-byggnad.
Professor Jennifer Zeitlin vid forskningsinstitutet Inserm i Frankrike är opponent och professor Liisa Lehtonen vid Åbo universitet är kustos.