Frän remissdebatt om regeringens budgetproposition
» Skuldbördan, sysselsättningsåtgärderna och klimatpolitiken var i skottgluggen när remissdebatten om statsbudgeten körde i gång på onsdagen.
Riksdagens remissdebatt om regeringens budgetproposition var stundvis hätsk när oppositionen dissekerade budgetförslaget på onsdagen. Oppositionspartierna ifrågasatte i synnerhet regeringens sysselsättningsåtgärder och betvivlade att de offentliga finanserna är i balans inom en överskådlig framtid.
– Regeringen har på ett fult sätt brutit sitt löfte att inte leva på kommande generationers bekostnad. Regeringens skuldkvintett samlar på sig en 60 miljarder euros tilläggsbörda som skattebetalarna ska stå för, sade Samlingspartiets riksdagsledamot Sari Sarkomaa.
Samlingspartiet hänvisar till regeringens prognos som slår fast att den sammanlagda statliga skuldbördan ökar från 140 miljarder euro till 200 miljarder euro inom fyra år.
–Hur kan man lita på en sådan regerings förmåga att bära ansvar om inkomsterna inte behöver täcka utgifterna på tio år? frågade Sarkomaa.
Inkomsterna i regeringens budgetproposition beräknas uppgå till 53,4 miljarder euro medan utgifterna landar på 64,2 miljarder euro, vilket innebär att underskottet för nästa års budget är 10,8 miljarder euro. Enligt regeringen beror underskottet främst på coronarelaterade stimulansåtgärder.
RIKSDAGSLEDAMOT AnttiLindtman, ordförande för SDP:s riksdagsgrupp, hade grävt i arkiven och citerade partiordförande Petteri Orpo som 2010 försvarade statens skuldsättning med 13 miljarder euro just det året.
– Då ansåg Orpo att det var vettig politik. Nu, tio år senare, måste vi stödja den ekonomiska tillväxten och behöver ett stort stödpaket för att hantera coronakrisen, sade Lindtman.
Tidigare finansminister Katri Kulmuni (C) försvarade också regeringens skuldsättning.
–Under krisår skuldsätter man sig. Så gör man också i andra länder. Det centrala är hur man får ekonomin att repa sig och hur skuldspiralen bryts, sade Kulmuni.
Oppositionen betonade att regeringen använder coronakrisen som en förevändning för att utöka skuldsättningen.
– Många oppositionspolitiker i den här salen låtsas som om det inte fanns någon coronakris över huvud taget, sade Jussi Varamo (VF).
Regeringen nagelfor också Samlingspartiets förslag på att införa skattelättnader.
–Vad ska vi skära ned för utgifter om vi sänker inkomstskatten med 800 miljoner euro som Samlingspartiet föreslår? frågade riksdagsledamot Petri Honkonen (C).
SANNFINLÄNDARNA kritiserade regeringens miljöpolitik som enligt partiet lägger sten på börda för vanligt folk i glesbygden.
– Det är ett misstag att avveckla torvförbränningen. Tusentals företagare, löntagare och skattebetalare kommer att bli arbetslösa när en fungerande bransch körs ned, sade riksdagsledamot Jari Koskela (Sannf).
Under krisår skuldsätter man sig. Så gör man också i andra länder. Det centrala är hur man får ekonomin att repa sig och hur skuldspiralen bryts. Katri Kulmuni (C)
Finansminister Matti Vanhanen (C) gav mothugg genom att hänvisa till nya investeringar i vindkraft och bioenergi.
– Sannfinländarna har svårt att hantera allt som har med grön tillväxt att göra. Inget utländskt företag investerar i fossil energi i Finland, sade Vanhanen.
Harry Harkimo (Rörelse Nu) efterlyste skattelättnader enligt svenska förebilder och ifrågasatte regeringens trafikpolitiska beslut.
– Kollektivtrafiken och elcykeln kan inte användas av alla. Många är beroende av bilen. Regeringen vill bestraffa bilisterna med skattehöjningar.
Harkimo förliknade också den statliga ekonomin vid en döende samhällskropp.
–Regeringens uppgift är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Skuldsanering räddar inte ett lik, sade Harkimo.
Riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) tillbakavisade Harkimos upprepade hänvisningar till framgångssagan i Sverige.
–Sverige har en helt annan demografisk pyramid än vi och landets sysselsättningsgrad är märkbart högre än vår. Våra länder är inte jämförbara, sade Adlercreutz.