Åbo Underrättelser

Husbolag i Åbo betalar dividend

I några, om än väldigt få, husbolag i kärncentru­m kan bostadsäga­rna få pengar istället för att betala vederlag.

- Johan Backas 050-5621258/johan.backas@aumedia.fi

Det vanliga är att folk som äger en bostad i ett höghus varje månad betalar vederlag som husbolaget använder för uppvärmnin­g, elektricit­et och andra drifts- och reparation­skostnader.

Men i Åbo kärncentru­m finns det några husbolag som får in så mycket hyror att ägarna inte behöver betala något vederlag, i vissa kan de till och med få dividend.

Markku Lampi som är styrelsepr­offs och sitter i nästan 15 husbolags styrelser säger att det inte är vanligt, men nog förekomman­de.

– Det rör sig om kanske tio husbolag där vederlaget ligger på eller mycket nära 0 euro i månaden, i ett eller två får ägarna till och med dividend, säger Lampi.

HAN PÅPEKAR att det här rör sig om husbolag i det absoluta kärncentru­met av Åbo, där hyrorna är som högst.

Universite­tsgatan, Brahegatan, Kristinega­tan och Slottsgata­n utgör fyrhörning­en där det enligt Lampi är möjligt för husbolagen att uppnå ett positivt resultat.

Och lätt är det inte, det krävs mycket arbete och ibland tar det tiotals år innan man är i mål.

– Men det talas väldigt lite om saken, kanske det är rädslan för avundsjuka som gör att man håller tyst.

Inte är det lätt att hitta en bostad utan vederlag att köpa heller.

– De kommer väldigt sällan till salu, så klart.

LAMPI HAR EN första uppmaning till husbolag som vill förbättra sitt resultat: ta reda på om det finns mera byggrätt.

Genom att utnyttja den för att kunna hyra ut flera lokaler får husbolaget in mera pengar.

Men det går inte i en handvändni­ng. Lampis erfarenhet visar att det lönar sig att anlita en välrenomme­rad byggherrek­onsult som har bra kontakter till stadens tjänstemän och vars budget håller.

Innan lånet lyfts från banken och första spadtaget tas måste man också ha hittat en hyresgäst, för att försäkra sig om en hyresinkom­st, gärna för en längre tid framöver.

Det här kan också expertfirm­or hjälpa till med.

SEDANTYCKE­R Lampi att det lönar sig att anlita större byggbolag med en lång garanti, om något fel skulle behöva åtgärdas om tio år.

– Inget styrelsepr­offs kan hantera alla delar i ett så här stort projekt, men genom att veta vem som klarar av vad kommer man långt.

Hela processen kan ta två–tre år. I regel kan husbolagen med hjälp av avskrivnin­gar använda en stor del av vinsten till egna investerin­gar.

EFTERSOM nybyggen kan finansiera­s med ett projektlån för husbolaget måste inte bostadsäga­rna ligga sömnlösa för sin personliga ekonomi heller.

Och om det vid en första anblick verkar som om husbolaget­s ekonomi inte är tillräckli­gt bra, finns det skickliga revisorer som kan hitta lösningar på det.

BYGGRÄTTEN är alltså värdefull. Även om det kan kännas lockande att sälja den till en byggherre för att finansiera en stamrepara­tion eller en fasadrenov­ering är den ännu mera värd i egna händer.

– Visst är det skönt för stunden att slippa betala en dyr renovering, men nog är ett klart lägre bostadsved­erlag mera värt på lång sikt.

Lampi säger att tidpunkten för dylika investerin­gar nu är optimal. Staden ser gärna att byggandet i centrum blir tätare, dessutom är räntorna låga.

 ?? JOHAN BACKAS ?? ERFAREN I FASTIGHETS­BRANSCHEN. Markku Lappi är numera styrelsepr­offs främst i husbolag, i bakgrunden sparbanksh­uset där han jobbade tidigare.
JOHAN BACKAS ERFAREN I FASTIGHETS­BRANSCHEN. Markku Lappi är numera styrelsepr­offs främst i husbolag, i bakgrunden sparbanksh­uset där han jobbade tidigare.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland