Nyplan försvensk service
Egentliga Finland föreslås koordinera vissa svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster.
Regeringen föreslår att Egentliga Finlands välfärdsområde ska koordinera avtalen då det gäller vissa svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster efter vårdreformen. Matti Bergendahl, direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, säger att nyheten kom som en positiv överraskning för honom. Han anser att distriktet är väl förberedda inför att koordinera en liten del av svensk social- och hälsovårdsservice i Finland.
– Vi har redan ett bra samarbete med kommuner som har utbredd svensk hälso- och sjukvård.
– Vi har också samarbetat länge med Vasa och Åland, och vi vill också utveckla vår egen tvåspråkiga service, genom att samarbeta med andra.
Sjukhusområde är dock stort, och löftet om att alla ska kunna få service på båda språken är svårt. Men det får det vara, säger Bergendahl.
EXAKT HUR koordineringsarbetet ska skötas i praktiken är inte klart.
Konkret då det gäller svenskan är åtminstone att varje tvåspråkigt välfärdsområde, som de nya vårdlandskapen ska kallas, föreslås få en nämnd som ska övervaka att service ges på båda nationalspråken.
Ordföranden i nämnden föreslås få närvaro- och yttranderätt i välfärdsområdets styrelse.
Sjukvårdsdistriktets nämnd för den språkliga minoriteten har varit verksamma i många år och har även i fortsättningen en viktig roll, enligt Bergendahl.
Att vårdreformens nya nämnd får närvaro- och yttranderätt glädjer Folktingets ordförande Sandra Bergqvist.
– Det här är en fråga som både Folktinget och andra aktörer lyft fram i sina utlåtanden, så vi är nöjda med förslaget. Kopplingen till styrelsen är viktig för att nämnden ska ha verklig insyn i välfärdsområdets verksamhet och en smidig påverkningskanal, säger Bergqvist i ett pressmeddelande.
Regeringen föreslår även att de välfärdsområden som ger service på båda nationalspråken får en något utökad finansiering, vilket också kan stärka svenskan där den är minoritet.
TILL DE TJÄNSTER som Egentliga Finlands välfärdsområde ska koordinera avtalen för hör bland annat tjänsterna som Kårkulla samkommun erbjuder.
Välfärdsområdena ska också själva kunna avtala om specialiserade tjänster på svenska, till exempel då det gäller missbrukarvård, barnpsykiatri och -skydd.
Nylands välfärdsområde föreslås i sin tur få ansvaret för att stödja utvecklingen av de svenskspråkiga tjänsterna i de olika välfärdsområdena.
ANTTI PARPO, förändringsdirektör vid Åbo stad, koordinerade arbetet inför den stora förvaltningsreformen under den förra regeringsperioden.
I stort sett samma människor och organisationer är delaktiga i förberedelserna.
Parpo arbetar nu på samma sätt som tidigare, och är i full färd med att kontakta representanter från landskapets 27 kommuner som kommer att ingå i det nya välfärdsområdet.
Egentliga Finland har inte ännu fått statlig finansiering för att utveckla förvaltningen då det gäller olika avtal och personalfrågor. Nu fokuserar man på det som man fått projektfinansiering för, det vill säga bland annat IT-utveckling och utveckling av tjänster och service, enligt Parpo.
– Vi kan inte heller inleda utvecklandet av förvaltningen förrän vi har en konkret lagstiftning att utgå från.
En del information från den förra regeringsperiodens förberedelser kan användas som grund, men det mesta måste göras på nytt, enligt Parpo.
VÅRDREFORMEN träder i kraft i början av år 2023 efter att ha planerats av flera regeringar i cirka 20 år – om den godkänns. I december väntas riksdagen få regeringens proposition.
– Det är en tajt tidtabell, säger Parpo.
Bergendahl håller med om att tidtabellen är utmanande då Egentliga Finland har hela 27 kommuner.
Han påpekar ändå att det inte är omöjligt och att kommunsamarbetet redan är ganska långt utvecklat.