”Stärkt rollför Åbolands”
» – Vi kanske hörs på ett annat sätt i framtiden, säger Egon Nordström om att Nämnden för språkliga minoriteter efter en möjlig vårdreform får rätt att uttala sig om olika frågor inför sjukvårdsdistriktets styrelse.
Ordförande i minoritetsnämnd hoppas att vårdreformen ger Åbolands sjukhus ens större roll.
Egon Nordström, ordförande för Nämnden för språkliga minoriteter inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, hoppas att Åbolands sjukhusenhet i Åbo får en starkare roll som vårdproducent om vårdreformen går igenom.
Om vårdreformen godkänns får Egentliga Finlands nya välfärdsområde koordinera en del av den svenska social- och hälsovården i Finland.
– Det finns nog resurser för att göra enheten till ett center för tvåspråkig vård. Om stora delar av den tvåspråkiga vården sköts härifrån så tror jag att det blir helt okej i landskapet och att den svenska vården tryggas. Vi har fått mycket positiv respons gällande vården av våra patienter, säger Nordström.
PÅ ÅBOLANDS enhet kan ändå endast ordna mottagningar inom den öppna specialsjukvården, medan den tertiära vården och akutvården sköts på ÅUCS.
Enheten kunde i framtiden ha mottagningar inom social- och hälsovård men även samarbeta med tredje sektorn och till och med privata välfärdsorganisationer under samma tak, funderar Nordström.
Åbolands sjukhus är sedan årsskiftet inte längre ett kommunalt affärsverk utan en enhet inom Åbo universitetscentralsjukhus och Nordström konstaterar också att den administrativa delen fortsättningsvis sköts av distriktet.
FÖRÄNDRINGEN efter årsskiftet innebar också att Nämnden för språkliga minoriteter numera avger en rapport till distriktets styrelse två gånger om året.
Enligt vårdreformsförslaget ska nämndens ordförande ha rätt att närvara och även uttala sig om olika frågor inför distriktets styrelse.
– Vi kanske hörs på ett annat sätt i framtiden.
Nordström tycker att distriktet överlag blir mera och mera positivt inställda till att svenskspråkig vård tryggas.
– Samtidigt ska enheterna kunna betjäna patienterna på båda språken så det är också viktigt för de svensktalande att de ska kunna betjäna på finska.
WIVEKA KAUPPILA, föredragande i nämnden, säger att man gladdes över beslutet om Egentliga Finlands stärkta roll.
– Vi vill gärna ha det här ansvaret, och till exempel Kårkulla har ju redan tagit det länge. Det är ännu oklart hur organisationen ser ut i framtiden, och det finns mycket kvar att arbeta för. Men själva kulturen har blivit mycket bättre och folk inom distriktet har en växande vilja att betjäna på svenska, säger Kauppila, som är överskötare och ansvarig för den svenska servicen på ÅUCS.
NIKLAS GUSEFF, medlem i styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, ser också på det stora hela regionens välfärdsområdes nya uppgift som något positivt.
– Vi måste också vara ärliga och säga att vi ibland jobbat i hård motvind med de svenska frågorna inom distriktet.
Han är också av den åsikten att en stark tvåspråkig enhet kunde byggas upp kring den nuvarande Åbolands sjukhusenhet, för att koordinera och garantera god vård på svenska även i framtiden. Det gäller såväl primär social- och hälsovård som eventuellt en del specialsjukvård, tror Guseff.
– En vision som jag ser framför mig är att vi kunde ha en liten mängd specialsjukvård, till exempel kunde man ha en kardiolog på plats några dagar i veckan, eller varför inte samla en grupp människor i Pargas och skicka en specialläkare dit för en dag.