Åboska vända ekonomin
Höjda fastighetsskatter kan ge staden 4,5 miljoner. Fokus ligger ändå på minskade utgifter.
Coronaepidemin har gett Åbo stad en ekonomisk smäll vars följder märks ännu nästa år. Det sade stadsdirektör MinnaArve då hon presenterade förslaget till stadens budget för 2021 och ekonomiplan för 2022– 2024.
Nästa år beräknas ge ett underskott på cirka 22 miljoner, men målet är att stadens ekonomi ska vara i balans 2023.
– Under denna exceptionella tid måste vi klara av att ta snabba beslut som har bestående effekter, säger Arve.
En av de mest konkreta åtgärderna i budgetförslaget är förslaget om en höjning av fastighetsskatterna. På detta vis skulle staden få in 4,5 miljoner euro mer per år.
HÖJNINGARNA skulle egentligen ge mer än så men staden föreslås samtidigt slopa dagvattenavgifterna, som lanserades för bara två år sedan. Det här motiveras med att fastighetsskatterna är ett smidigare sätt att få intäkter.
– Så här blir vi av med processkostnader. För dagvattenavgifter måste vi skicka ut räkningar, fatta beslut för enskilda fastigheter och behandla klagomål, säger Arve.
Det sätt som staden tog i bruk de omstridda dagvattenavgifterna har kritiserats av bland annat Centralorganisationen för Åbos småhusföreningar.
Fastighetsskatterna i Åbo skulle också efter höjningarna fortsättningsvis vara på en skälig nivå, då man jämför med andra kommuner, enligt Arve.
TYNGDPUNKTEN i budgetförslaget och ekonomiplanen ligger ändå inte på ökade intäkter utan på minskade utgifter. Besparingar ska bland annat nås med det anpassningsprogram som redan har startats.
– Vi arbetar med att försöka förstå vad det beror på att Åbo producerar dyrare tjänster dyrare än andra jämförbara städer, säger Arve.
I Åbo är det tänkt att besparingar ska nås med effektivering och nya sätt att erbjuda tjänster.
– Målet är att det här inte ska synas i sämre service för invånare, tvärtom kan det ge en bättre tillgänglighet tack vare allt fler e-tjänster.
PÅ SIKT DRABBAS ändå också stadens tjänster om coronaepidemins följder inte avtar, utan skatteintäkterna fortsätter minska, medger Arve. Antalet långtidsarbetslösa har ökat, men de unga arbetslösa har blivit färre efter våren, säger Arve.
– Vi har kommit ned från den högsta toppen men läget är fortsättningsvis oroväckande.
På listan över sparobjekt hittas också nedskärningar i kollektivtrafiken (2 miljoner), minskade köp av tjänster och varor (7 milj.) och minskade personalkostnader (13 milj.). Avtalet om stadscyklar ska också konkurrensutsättas, med målet att stadens kostnader i framtiden ska vara maximalt 600000 euro/år.
Å andra sidan utgår budgeten också från betydande miljonintäkter i ökad försäljning av tomtmark.
DET GODA FÖR stadens ekonomi är att invånarantalet fortsätter öka: Åboborna var 1342 fler i augusti än vid årsskiftet. Stadens mål är att stöda tillväxten med fortsatta investeringar i bland annat centrum, Vetenskapsparken och spetsprojektet Smart & Wise Turku.
Staden listar också investeringar som följer av alla fuktskadade skoloch daghemsbyggnader. De akuta åtgärder som nu förutsätts beräknas kosta 3,4 miljoner euro, men den totala summan för skol- och daghemsreparationer uppgår till totalt 56 miljoner i ekonomiplanen som sträcker sig till 2024.
● Stadsstyrelsen behandlar budgeten den 26 oktober och den 9 november, stadsfullmäktige fattar de slutliga besluten den 16 november.