”Svårt att minnas 34 år gamla händelser”
» Rättspsykolog Tom Pakkanen säger att endast meningsfulla minnen kvarstår från den tiden.
Tom Pakkanen, rättspsykolog och doktorand i rättspsykologi vid Åbo Akademi, säger att både polisen och rätten måste ta flera aspekter i beaktande när det gäller vittnesmål om nästan 34 år gamla händelser.
– Om vi tänker på hur minnet fungerar är det en självklarhet att det är svårt att komma ihåg så gamla händelser i detalj. Men det är möjligt, och det beror på vilken detalj man fokuserar på.
– En tumregel är att man bäst kommer ihåg sådant som man upplevt som meningsfullt. Man kan komma ihåg detaljer om man upplevt dem som meningsfulla vid tidpunkten för händelsen.
Pakkanen säger att människans minne är fragilt och att minnet lätt kan förvrängas.
– Om vi ser på vad som förvränger minnet är tiden det absolut mest robusta som vetenskapen kommit fram till. Minnesbilder bleknar med tiden.
VID SIDAN OM sin forskning arbetar Pakkanen tidvis som utbildare i bland annat förhörs- och intervjustrategier vid Polisyrkeshögskolan. Han betonar vikten av att inse att minnesbilder kan ändras.
– Förenklat kan man uttrycka det så att minnet inte fungerar som en videokamera. Minnet är så att säga rekonstruktivt, vilket innebär att varje gång man drar sig något till minnes konstruerar man det på nytt. Det är inte som att öppna ett skåp och plocka åt sig ett minne från hyllan.
– Minnesbilder innehåller en massa slutledning. Man kommer fram till detaljer genom slutledning. Om jag till exempel frågar dig om hurdan din födelsedag var vet du naturligtvis vilken tid på året det var då. Från det slutleder du kanske något om hurdant väder det eventuellt var då, och om ni satt inomhus eller utomhus, och så vidare.
TILL EXEMPEL information om en pågående förundersökning som läcker ut via medierna eller på nätet kan inverka på vittnens minnesbilder, säger Pakkanen.
– Om man vet att polisen är intresserad av en viss person kan man börja minnas saker som att man sett en sådan typ någonstans eller liknande.
Också polisen själv kan skapa förvrängningar i vittnens minnesbilder om förhören inte utförs på ett varsamt sätt.
– Det är en något sånär sannolik hypotes att förhören inte var av lika hög kvalitet i slutet av 1980-talet som de är nu, men samtidigt har vi i andra vågskålen det faktum att tiden inverkar på minnesbilderna, säger Pakkanen.
PAKKANEN säger att det är svårt att ge ett kategoriskt svar på hur stor vikt vittnesmål ska ges i rätten. Han säger att vittnesmålens relevans beror på vilken detalj man försöker få klarhet i.
– I en rättegång har man ofta mycket annan bevisning också, och vittnesmål bör ställas i förhållande till den övriga bevisningen och till varandra.
POLISENS undersökningsledare Veli-Matti Soikkeli säger att det är en bra fråga hur mycket vikt vittnesmål om över 30 år gamla händelser kan ges.
– Det är sällan som minnesbilderna blir klarare med åren. Visst är det så att de ursprungliga svaren väger tyngre, men vi har också ställt sådana frågor som inte ställdes då.
– Rätten kommer att ha mycket att grubbla över i det här fallet.
Oavsett vad rätten till sist kommer fram till markerar rättsprocessen slutet på en lång följetong.
– Nu sätts det punkt för detta. Efter att rätten sagt sitt behöver ärendet inte längre utredas, säger VeliMatti Soikkeli.