Grundlagsutskottet godkände lagförslag om hälsovårdsreformen
» Korrigeringarna ska inte rucka på tidtabellen.
Social- och hälsovårdsreformen tog ett steg framåt på fredagen när grundlagsutskottet fick klart sitt utlåtande om lagförslaget.
Enligt utskottets ordförande Antti Rinne (SDP) krävs vissa korrigeringar men inga så omfattande att de skulle fälla processen eller rucka på den nuvarande tidtabellen.
REGERINGEN har tidigare uttryckt förhoppningar om att få reformen godkänd innan midsommaren.
– Förslaget är oproblematiskt ur grundlagsperspektiv. En del saker gör justeras men korrigeringsbehoven är inte så djupgående eller omfattande att processen i sig hotas eller tidtabellen nödvändigtvis påverkas. Frågan om tidtabellen håller hänger på social- och hälsovårdsutskottet, sade Rinne under en presskonferens på fredag eftermiddag.
Rinne gladde sig åt att utskottet står enhälligt bakom utlåtandet. Att utlåtandet är så pass positivt beror enligt Rinne på att förarbetet är väl gjort.
– Ett grundlagsenligt välförberett förslag går igenom i utskottet, konstaterade Rinne.
UTSKOTTET HAR ändå en del krav på ändringar i lagförslaget.
Enligt lagförslaget skulle Helsingfors få en särställning i och med att Helsingfors stad skulle ha ansvar för att ordna tjänsterna.
Nu vill utskottet att man säkerställer att Helsingfors kommunala självbestämmanderätt inte hotas av den statliga styrning som det nya systemet väntas medföra.
Särlösningen för Nyland, det vill säga indelningen i fem olika vårdområden, har kritiserats för att den går stick i stäv med målet för reformen, det vill säga att centralisera tjänsterna.
ENLIGT UTSKOTTET stöter det här inte på patrull i grundlagen.
– Enligt de sakkunniga uppfylls inte direktiven för reformen. Men ur ett grundlagsenligt perspektiv är det inte ett problem, sade utskottets vice ordförande Antti Häkkinen (Saml).
Utskottet lyfte även frågan hur kommunerna ska kompenseras vid en eventuell överföring av egendom från kommunerna till de nya välfärdsområdena.
Därtill efterlyste utskottet förtydliganden i fråga om uppsägningar av avtal med privata vårdbolag.
– Kriterierna för hur man får säger upp existerande avtal bör vara ytterst tydliga. Tröskeln för att säga upp avtal bör också vara högre än i det nuvarande förslaget, sade Häkkinen.
ÄVEN DATASKYDDET, det vill säga överlämnandet av personuppgifter, bör ses över ur ett laglighetsperspektiv.
Enligt Rinne har utskottet i nuläget inga planer på att syna att de föreslagna ändringarna införs i lagförslaget, utan frågan anses färdigbehandlad för grundlagsutskottets del.
– Frågan om tillräcklig finansiering ligger på social- och hälsovårdsutskottets bord. Grundlagsutskottets ståndpunkt är ändå att frågan noggrant bör följas upp. Rätten till grundlagsenliga tjänster ska också säkerställas genom finansieringen.
MATS LÖFSTRÖM, medlem i grundlagsutskottet (SFP), kallar beslutet historiskt.
– Många regeringar har försökt men misslyckats med att ge ett reformförslag som grundlagsutskottet kunnat godkänna. Den här gången har lagberedarna studerat och lärt sig av utskottets tidigare utlåtanden. På det sättet undviker man massor av problem på förhand.
Löfström säger sig vara extra tillfreds med de språkliga skrivningarna i lagförslaget.
– De språkliga rättigheterna måste fungera i praktiken efter en eventuell reform.
Enligt Löfström kommer regeringen sannolikt att behandla utlåtandet i brådskande takt.
– Jag utgår ifrån att regeringen har beredskap att gå igenom utlåtandet i dag och under helgen för att börja skriva de svar som socialoch hälsovårdsutskottet behöver för att ta få klart sitt betänkande, som i sin tur ska ligga till grund för riksdagens avgörande behandling.
•
Grundlagsutskottet blev klart med sitt utlåtande om hälsovårdsreformen på fredagen. Lagförslaget för reformen är i sig kring 1 700 sidor långt.
•
Utlåtandet ges nu till social- och hälsovårdsutskottet.
•
Regeringen har uttryckt förhoppningar om att få reformen godkänd innan midsommaren.
•
Planen är att de första landskapsvalen ska hållas i januari 2022. Lagen kräver en period på sex månader mellan det att riksdagen godkänner reformen och valet hålls.
•
Tanken är att landskapen ska bli verksamma från och med januari 2023.
•
Arbetet med att reformera hälsovårdssystemet i Finland har pågått sedan år 2005. Tidigare regeringar har haft sina egna modeller för reformen, men ansatserna har misslyckats.
•
I dag ansvarar sjukvårdsdistrikten och kommunerna för hälsotjänsterna. I och med reformen övergår social- och hälsovården och räddningstjänsterna till 21 välfärdsområden.
En långkörare