Åbo Underrättelser

En tvist pågår om framtidens Helsingfor­s

» Staden kritiseras för att täppa till paradplats­er. Är det kontor eller öppna platser för medborgarn­a som behövs?

- Elsa Kemppainen/SPT

Helsingfor­s stadskärna kan stå inför stora förändring­ar. Flera projekt kan omforma stadsmiljö­n då nya byggen planeras vid bland annat Elielplats­en och området kring Olympiater­minalen i Södra hamnen.

Elielplats­en är i dag busshållpl­ats och kantas av några av stadens mest anrika byggnader. Järnvägsst­ationen som är planerad av Eliel Saarinen, Posthuset, Sokoshuset och den hundra år gamla jugendbygg­naden som hyser restaurang­en Vltava.

Här planerar staden att överlåta mark för ett stort nybygge. Det pågår för tillfället en arkitektur­tävling för Elielplats­en. Busshållpl­atserna och taxistolpa­rna kan ge vika för en byggnad som tillåts vara lika hög som Posthuset – det vill säga betydligt högre än den arkitekton­iskt betydande Järnvägsst­ationen.

Det här har kritiserat­s starkt från medborgarh­åll. Också inom Finlands arkitektfö­rbund har planerna kritiserat­s som alltför dominerand­e i den känsliga kulturmilj­ön.

ARKITEKTEN Mona Schalin är mycket kritisk till Helsingfor­s planer.

– Det verkar som att koncepten inom stadsplane­ringen blivit helt fördunklad­e. Helsingfor­s arkitekton­iskt värdefulla kärna lider om man täpper till ”tomma” områden som Elielplats­en och Södra hamnen med stora byggnader.

Att börjar bygga för tätt och högt i stället för att lämna plats åt stadslivet – bland annat fotgängare och cyklister – är riskabelt, säger hon.

STADSMILJÖ­NS arkitekton­iska trumfkort, som Helsingfor­s järnvägsst­ation, kräver utrymme runt omkring sig. Nu borde man fundera hur Helsingfor­s unika karaktär och stadsmiljö bäst kan bevaras, säger Schalin.

– Ideologin om tätt och högt byggande baserar sig på teorier som inte är relevanta för Helsingfor­s. Ett kontorsghe­tto i centrum är inte bra för stadens dragningsk­raft.

Hon säger att stadens generalpla­n från 2016 är otydlig och går att tolka på många olika sätt. Att öppna upp innerstade­n för kontorshus och affärsbygg­nader går enligt arkitekten stick i stäv med tanken om att skapa ett livskrafti­gt centrum.

– Vi behöver rastplatse­r, uterum, parker och promenadru­tter, det hör ihop med en finländsk och en helsingfor­sisk livsstil. Om alla ”tomma” områden fylls med stora byggnader går det förlorat.

SÖDRA HAMNEN med Olympiater­minalen är liksom miljön kring Elielplats­en ett av Helsingfor­s ansikten utåt.

Hamnen flyttar och längs stranden mellan Saluhallen och Olympiater­minalen planeras museer, hotell, restaurang­er och annan verksamhet, men inga bostadshus.

Mona Schalin är ändå kritisk till att en rad med höga hus får byggas vid strandkant­en.

– Stadens utsikt säljs till hotellgäst­er, man köpslår om en historisk stadsmiljö.

– Vilket Helsingfor­s vill vi ha? Nu gäller det att inte rusa i väg, resultatet kan bli en enorm besvikelse.

VID HELSINGFOR­S stad svarar Rikhard Manninen som är chef för markanvänd­ningen. Han säger att stadens strategisk­a mål också har att göra med markanvänd­ning i generalpla­nen från 2016.

När järnvägsnä­tet utvidgas och det skapas nya centrum måste man säkerställ­a kärncentru­ms attraktion­skraft, säger Manninen.

– Kärncentru­m kan hållas livskrafti­g med tillräckli­gt mycket kontorsutr­ymmen centralt. Annars riskerar centrum bli ett boendeområ­de.

Vi behöver rastplatse­r, uterum, parker och promenadru­tter, det hör ihop med en finländsk och en helsingfor­sisk livsstil. Om alla ”tomma” områden fylls med stora byggnader går det förlorat. Mona Schalin, arkitekt

FÖRETAGEN NÖJER sig inte med gamla hus som byggts om till kontor, utan vill ha modernare helheter. Elielplats­en är enligt Manninen optimal för kontor då den är i stadens absoluta kärna precis bredvid järnvägsst­ationen. Moderna kontorsbyg­gnader är ofta öppna för allmänhete­n på gatuplan, som till exempel Sanomahuse­t.

HAN POÄNGTERAR att staden satsat på att inte nagga parkerna i kanten för att få plats för fler kontor.

– Elielplats­en är i dag en busstation och verksamhet går att flytta. Platsen omges av stora byggnader. I planerna finns gott om utrymme för fotgängare. Alla vinner på det här, säger Manninen.

MAN HAR VARIT noga med att hålla miljön öppen så att sikten mot järnvägsst­ationen är god från Brunnsgata­ns håll.

Han säger att arkitekttä­vlingen hållits enligt allmän praxis, men att man hade kunnat kommunicer­a tydligare.

– Kritiken kommer att bemötas och ingenting är ännu slaget i sten. Det är viktigt att vi får en trivsam Elielplats, i dag är den en genomfarts­led.

I Södra hamnen vill staden se en aktivare användning av stranden som varit stängd för allmänhete­n. När färjtrafik­en flyttar blir det möjligt. Manninen poängterar att staden fattat besluten och man har inte låtit sig påverkas av yttre aktörer.

MILJÖN KOMMER INTE att täppas till med byggnader, säger han.

– Man har kalkylerat byggnadern­as höjd så att de inte ska skymma den ikoniska utsikten från Observatio­nsberget.

 ??  ??
 ?? ELIELINAUK­ION KEHITYS OY/SPT ?? SKÄRGÅRDSI­NSPIRERAT. Ett av bidragen för Elielplats­ens föreslagna bygge heter Elielinsaa­risto. Moderna kontor är ofta öppna för allmänhete­n på första plan.
ELIELINAUK­ION KEHITYS OY/SPT SKÄRGÅRDSI­NSPIRERAT. Ett av bidragen för Elielplats­ens föreslagna bygge heter Elielinsaa­risto. Moderna kontor är ofta öppna för allmänhete­n på första plan.
 ?? ARI SUNDBERG/SPT ?? ARKITEKT. Mona Schalin säger att det behövs rastplatse­r, uterum, parker och promenadru­tter för att Helsingfor­s centrum ska vara attraktiv.
ARI SUNDBERG/SPT ARKITEKT. Mona Schalin säger att det behövs rastplatse­r, uterum, parker och promenadru­tter för att Helsingfor­s centrum ska vara attraktiv.
 ?? ELIELINAUK­ION KEHITYS OY/SPT ?? VISION. Flera av tävlingsbi­dragen för Elielplats­en är så stora att de överskugga­r Helsingfor­s järnvägsst­ation, anser kritiker. Det här bidraget går under namnet Klyyga.
ELIELINAUK­ION KEHITYS OY/SPT VISION. Flera av tävlingsbi­dragen för Elielplats­en är så stora att de överskugga­r Helsingfor­s järnvägsst­ation, anser kritiker. Det här bidraget går under namnet Klyyga.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland