Folkviljans festdag firas i morgon
19 partier och 124 valmansföreningar har 35 627 kommunalvalskandidater i 293 kommuner i Finland. Kandidaternas medelålder är 50 år. Två av fem kandidater är kvinnor. I morgon avgörs vem som styr kommunerna i fyra år.
KOMMUNALFÖRVALTNINGEN i Finland har uppstått genom 1865 års förordning angående kommunalförvaltning på landet. Före detta sköttes uppgifterna av kyrkan och församlingarnas förvaltning. År 1873 kom en förordning angående kommunalförvaltning i stad. Städerna hade ändå i århundraden haft en egen förvaltning som var separerad från den kyrkliga förvaltningen.
ALLMÄN OCH LIKA rösträtt är en relativt ny uppfinning i kommunala sammanhang. Fram till 1917 kunde bara en manlig kommuninvånare som fyllt 25 år vara kandidat i kommunalvalet. Rösträtten var beroende av antalet skatteören man betalade.
TROTS ATT FINLAND var en föregångare med allmän och lika rösträtt samt med bland annat kvinnors rösträtt i riksdagsval, som infördes redan 1906, gick utvecklingen av den kommunala demokratin relativt långsamt.
ÅR 1917 infördes i Finland grunden för den kommunala demokratimodell som man tilllämpar i dag. Då stiftades en kommunallag för landskommunerna och en kommunallag för städerna. Samtidigt stiftades också en kommunal vallag och en lag om kommunal folkomröstning.
FULLMÄKTIGEPERIODEN var tre år enda fram till år 1956. Finland hade tidigare, liksom Sverige, tre kommuntyper: Landskommuner, köpingar och städer. Köpingen som kommuntyp upphörde 1977 och alla köpingar omvandlades automatiskt till städer.
DET HAR således också tidigare regelbundet skett förändringar i synen på vad kommunal demokrati är och hur den ska förverkligas i praktiken. Det är också värt att notera att rösträtten i kommunalval avviker från riksdagsval och presidentval.
I KOMMUNALVAL kan man rösta om man är medborgare i Finland, ett annat EU-land, Norge eller Island och fyller 18 år senast på valdagen. Man får också rösta i kommunalval om man har haft sin hemkommun i Finland i minst två år, oberoende av i vilket land man är medborgare.
I RIKSDAGSVAL och presidentval krävs det att man är finsk medborgare. Även utomlands bosatta finska medborgare har rösträtt. Skillnaden klargör tydligt att man vill erbjuda alla som är bosatta i Finland en möjlighet att påverka i frågor som berör den egna närmiljön.
VALDELTAGANDET är en viktig mätare på hur bra den demokratiska modellen fungerar. I kommunalvalet år 2017 var valdeltagandet 58,9 procent då det i motsvarande val år 2012 var 58,3 procent. Procenten är inte bra. Varför väljer drygt 40 procent av dem som får rösta att låta bli att påverka utvecklingen i sin hemkommun?
RIKSDAGSVALEN lockar väljarna till urnorna i betydligt högre grad än kommunalval. I riksdagsvalet år 2019 röstade 72,1 procent av de röstberättigade som var bosatta i Finland och i riksdagsvalet år 2015 röstade 70,1 procent.
VALDELTAGANDET i kommunalvalet varierar ändå mycket i olika kommuner. Det finns orsak att fundera på hur man i framtiden kunde öka intresset för kommunalvalen, trots att kommunerna kommer att ändra skepnad, när en vårdreform genomförs.
Det kommer i allt högre grad att bli viktigt att lära sig växa genom att krympa.
REDAN NU talar politikerna om att ytterligare uppgifter i framtiden ska flyttas till de nya välfärdsområdena. Det här kombinerat med den pågående demografiska förändringen i Finland, innebär att kommunernas omvandling kommer att fortsätta. Det kommer i allt högre grad att bli viktigt att lära sig växa genom att krympa.
INFÖR VALDAGEN i morgon har 33 procent av de röstberättigade redan röstat. Det här är sannolikt drygt hälften av de som kommer att rösta i kommunalvalet.
DEN FULLMÄKTIGEPERIOD som nu inleds i kommunerna kommer att innebära stora förändringar i kommunernas verksamhet. Det går att jämföra förändringen med år 1917, då grunden för den nuvarande demokratimodellen infördes.
DET BÄSTA man kan göra i morgon, om man inte redan gjort det, är att gå och rösta.