Test för dig, vaccin för mig

Men testet gynnar inte endast den testade, utan också alla de Finlandsfödda som inte testas.

De som blir testade för corona får de facto bättre vård än de som inte blir det, resonerar en person på facebook. Kommentaren är kopplad till en artikel i ÅU (14.5) där det framgår att föderskor på ÅUCS testas med lägre tröskel om deras födelseland är ett annat än Finland.

Kvinnokliniken och sjukhusets ledning bekräftade att ett av kriterierna för att testa någon är ”person född utanför Finland.” Kriteriet bygger på data från sjukvårdsdistriktet som pekar på större antal smittfall i den ”gruppen”.

Argumentet på facebook utgår från att den som testas för corona erbjuds en tjänst: Ett negativt test intygar både mammans och barnets hälsa.

Det är en positiv sak.

MEN TESTET GYNNAR inte endast den testade, utan också alla de Finlandsfödda som inte testas – som inte behöver oroa sig för att dela rum med en annan, potentiell smittbärare. Det samma kan inte nödvändigtvis sägas för den som testas.

Mycket riktigt som vårdpersonalen själva säger vore det idealt om resurserna räckte till för att testa alla på kliniken. Nu räcker de inte.

Då måste linjen dras någonstans. Här har linjen dragits vid de personer som antas löpa större risk för att bära på smittan.

När det gäller vaccinationsordningen är det andra vägen: De som löper större risk för svåra sjukdomsfall eller död om de smittas vaccineras först. Alternativet vore att först vaccinera de befolkningsgrupper som är större spridare, trots att de troligen inte blir lika sjuka.

DET ÄR EN medicinetisk fråga utan enkla svar. Vissa länder, som Norge, har valt att vaccinerna yngre för att hindra spridning i samhället. I Finland har vi i stället valt att prioritera den individuella hälsan. Fint så.

Coronatesten tycks dock inte följa samma logik. I nuläget är vi tydligen villiga att i högre grad ”erbjuda” test åt personer som anses sprida viruset – i det här fallet personer födda utanför Finland. Däremot är vi inte villiga att prioritera vaccinationer i samma ordning.

Det här är bakvänt som bäst. Som värst kan det leda till lagstridig etnisk profilering, varnar Diskrimineringsombudsmannen.

DET FINNS gott om bevis på strukturell rasism och xenofobi i Finland. I sin essä om rasism (HBL 22.5) pekar Jasmine Kelekay ut den nordiska rasismen som lever och mår bra här.

Så även lokalt.