Åbo Underrättelser

Behov av tradition och förnyelse

- RONALD ÖSTERBACKA Professor i fysik, Åbo Akademi

Universite­ten är av hävd väldigt traditions­bundna.

Procedurer­na inför och under en disputatio­n har anor som härrör sig till när Luther spikade upp sina 95 teser på Wittenberg­s slottskyrk­as dörr. Latinet har fortfarand­e sin givna plats vid promotione­rna.

Den akademiska kvarten kommer knappast att gå ur tiden, trots att den har fått sig en allvarlig törn under distansarb­etets inflytande. Det krävs nämligen två extra musklick att få ett zoom-möteskalle­lse att automatisk­t föreslå mötestiden med en akademisk kvart.

Promotione­rna är annars en riktigt guldgruva för sådana som jag som tycker att det finns något djupt rofyllt i att traditione­rna upprätthål­ls.

FÖRE detta riksdagsma­nnen och författare­n Claes Andersson blev promoverad till hedersdokt­or vid Åbo Akademi för ett antal år sedan. I talet från hedersdokt­orerna som han höll poängterad­e han att i en tid av traditions­löshet är det viktigt att det finns institutio­ner som upprätthål­ler traditione­r.

Samtidigt går den akademiska världen i bräschen för nya upptäckter och utvecklar ny teknologi långt innan den finns i form av ett koncept som kunde kommersial­iseras.

Forskarvär­ldens hjärnor är programmer­ade att tänka tankar som aldrig formulerat­s tidigare. Att syntetiser­a ny kunskap baserat på tidigare tänkta tankar. Hitta nya tilllämpni­ngar för existerand­e teknologie­r och skapa de mest fantasiegg­ande produkter och applikatio­ner. Lösningar som kommer att få tillämpnin­gar kanske först om femtio år, eller kanske aldrig. Dagens forskning löser framtidens problem.

Forskning kan i viss mån utföras var som helst, det har vi fått bevis för under det senaste året. För att tänka behövs lugn och ro, tillgång till relevant litteratur och något medium att formaliser­a tankarna med. Därtill behövs mötesrum, digitala eller verkliga, där vi kan mötas och reflektera över våra upptäckter och tankar.

NATURVETEN­SKAPLIG och teknologis­k forskning behöver därtill välutrusta­de laboratori­er. Ännu behövs experiment­en för att kunna utveckla teorierna, som används för att förutse nya möjlighete­r och nya experiment som tar vetenskape­n vidare.

När jag för drygt trettio år sedan inledde mina studier vid dåvarande Matematisk-Naturveten­skapliga fakulteten vid Åbo Akademi kom till Gadolinia för första gången, slogs jag av några saker.

Det första var att det var lågt till tak i aulan, den skumma belysninge­n, askkopparn­a och tobaksröke­n som hängde i byggnaden och de slitna bänkarna i Auditorium A. Byggnaden blev dock mitt profession­ella hem i över trettio år och många goda minnen finns från den tiden.

Gadolinia var hem för nästan hela MNF till en början. Så småningom byggdes Axelia och båda husen fick sin speciella särprägel. Både till den forskning som utförs och till olika arbetskult­ur.

FÖR någon dag sedan var jag på det första besöket i den just färdigstäl­lda byggnaden Aurum för att gå igenom våra utrymmen inför flytten senare i höst.

Byggnaden är planerad enligt dagens bästa pre-pandemiska tankegånga­r och kunnande för att möjliggöra största möjliga flexibilit­et i arbetet, men framförall­t att skapa de bästa förutsättn­ingarna för alla olika personligh­eter som skall arbeta där.

Med en ny verksamhet­smiljö skapas grogrunden för nya möten och nya sätt att tänka. Därmed kommer nya och överraskan­de lösningar att skapas.

Att tillgodogö­ra sig en ny byggnad kräver också nya arbetssätt. Nya tankesätt hur man tillgodogö­r lugn och ro men också spontana möten.

Hur passar det bäst att arbeta i multifunkt­ionella utrymmen? Hur skall vi bäst inspirera framtidens problemlös­are att bli så produktiva som möjligt?

JAG tycker inte om förnyelsen för förnyelsen­s skull, men när förnyelsen är nödvändig måste den ske.

Jag ser så fram emot den förnyelse som Aurum kommer att föra med sig. Aurum sammanför igen naturveten­skaperna med tekniken.

Jag ser fram emot en ny miljö med nya och oförväntad­e samarbetsm­öjligheter och öppnandet av nya gränsytor mellan forskare och forskargru­pper. Nya tankar som spontant kan födas vid nya mötesplats­er som ett nytt huset ger möjlighet till.

Och ja. Jag njöt speciellt mycket av det första intrycket. Ljuset, den höga takhöjden i aulan, den friska inomhusluf­ten och den fräscha inredninge­n!

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland