Splittrat utskott ger grönt ljus för vårdreformen
» –Alla våra motförslag blev nedröstade, säger riksdagsledamot Mia Laiho (Saml).
Så framskrider vårdreformen
Vi har fått 787 utlåtanden om lagförslaget. Var och en får själv avgöra om det är tillräckligt eller inte.
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott godkände regeringens proposition om vårdreform på tisdagen. Utskottet förordar ett upplägg där 21 nya välfärdsområden, Helsingfors stad och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ska svara för landets social- och hälsovård.
– Vårdreformen behövs eftersom det nuvarande vårdsystemet är alltför splittrat och inte tryggar en jämlik tillgång till vård, säger utskottets ordförande Markus Lohi (C).
Social- och hälsovårdsutskottets mangling av frågan har förlitat sig på 244 experter och pågått i ett halvt år. På måndagen pågick behandlingen av betänkandet i 11 timmar.
– Det var ett tungt möte med tiotals omröstningar, men stämningen var god, säger Lohi.
Samlingspartiet och Sannfinländarna reserverade sig mot utskottets betänkande och framförde en avvikande mening. Social- och hälsovårdsutskottets vice ordförande Mia Laiho skrädde inte orden på tisdagen.
– Ojämlikheten inom vården kommer att öka med detta lagförslag och reformen kommer att rasera kommunernas ekonomi, säger Laiho.
Laiho anser bland annat att reformen försvårar mindre enheters överlevnad inom social- och hälsovården.
– Vårdreformen tillför inte mer resurser till social- och hälsovården och den kommer till på köpet att kosta skattebetalarna cirka 3 till 4 miljarder euro, säger hon.
RIKSDAGSLEDAMOT Arja Juvonen (Sannf) var inte heller nådig i sin bedömning av lagförslaget.
– De finländare som bor i glesbygden är de största förlorarna i den här reformen då jouren vid centralsjukhusen i östra och norra Finland hotar att försvinna, säger Juvonen.
Juvonen målade också upp ett dys
•
Riksdagen behandlar regeringens proposition och social- och hälsovårdsutskottets betänkande på onsdag den 16 juni.
•
Bestämmelserna ska träda i kraft stegvis i tre etapper den 1 juli 2021, den 1 mars 2022 och den 1 januari 2023.
•
Regionvalen ordnas i januari 2022.
•
Regionfullmäktiges mandatperioder börjar i mars 2022.
•
Social- och hälsovården överförs från kommunerna till välfärdsområdena från och med den 1 januari 2023.
tert scenario för huvudstadsregionen. Enligt henne kommer vårdreformen att beröva HUS cirka 1 500 årsverken. Riksdagsledamot Aki Lindén (SDP) betraktar Sannfinländarnas utspel som skrämseltaktik.
– Det är helt befängt att påstå att 1 500 personer skulle få sparken i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Om HUS får en tilläggsbudget på en miljard euro så förstår ju alla att påståendet inte stämmer, säger Lindén.
SOCIAL- OCH hälsovårdsutskottet gjorde några ändringsförslag till regeringens proposition. Till förslagen hör en preciserad ersättningsskyldighet då kommunal egendom överförs till de nya välfärdsområdena. Utskottet understryker också att välfärdsområdenas samarbete med privata aktörer inte ska begränsas.
– Utskottet har behandlat lagförslaget ganska ensidigt. Alla våra motförslag
röstades ned, säger Laiho.
Oppositionen föreslog en förlängd behandlingstid av lagförslaget och anklagade utskottets ordförande Markus Lohi för att forcera fram en alltför tajt tidsplan. Lohi tog anklagelserna med ro.
– Vi har fått 787 utlåtanden om lagförslaget. Var och en får själv avgöra om det är tillräckligt eller inte, säger Lohi.
UTSKOTTETS MEDLEMMAR Kim Berg (SDP) och Veronica Rehn-Kivi (SFP) är förvånade över den hårda retorik som präglade tisdagens presskonferens.
– Retoriken avspeglar verkligen inte stämningen under utskottsbehandlingen. Vi har utarbetat betänkandet i god anda, säger Rehn-Kivi.
Hon får medhåll av riksdagsledamot Kim Berg.
– Vi hade inga gräl i utskottet. Jag förstår Samlingspartiets frustration. De försökte själva driva igenom vårdreformen i den förra regeringen, men misslyckades. Nu går reformen vidare, men inte i den form som de hade tänkt sig, säger Berg.
TROTS ATT BERG och Rehn-Kivi ger sitt stöd till regeringens proposition har de några invändningar.
– Finansieringsmodellen är inte den allra bästa. Bland annat Västnyland och min egen hemkommun Grankulla kommer att drabbas hårt av reformen med minskade budgetanslag som följd, säger Rehn-Kivi.
Enligt hennes kalkyler kommer Västnyland att tappa cirka 60 miljoner euro inom social- och hälsovården före utgången av 2027.
– Ingen är väl riktigt nöjd med finansieringsmodellen. Den är en kompromiss som vi måste leva med. Alla vill ha höjda anslag och ingen region får så mycket pengar som man hade hoppats på, säger Berg.
Rätten till service på svenska nämns i lagförslaget.
– De tvåspråkiga välfärdsområdena måste grunda nationalspråksnämnder som drar upp riktlinjer för hur vården på svenska ska tryggas, säger Rehn-Kivi.
Hur garanteras rätten till svensk vård i de välfärdsområden som inte är tvåspråkiga?
– Ett enspråkigt välfärdsområde kan köpa de tjänsterna av ett tvåspråkigt välfärdsområde. Som patient kan man också välja att få vård i ett annat närliggande välfärdsområde som erbjuder vård på svenska.
Markus Lohi (C)