Finlands Bank spår ökad tillväxt på kort sikt
» Olli Rehn, chefdirektör för Finlands Bank, säger att det är dags att ta itu med Finlands strukturella problem och sluta skylla på det förflutna.
Finlands Bank har höjt sin tillväxtprognos för de närmaste åren. I år förväntas bruttonationalprodukten återhämta sig till samma nivå som före krisen med en tillväxt på 2,9 procent. Nästa år fortsätter ekonomin växa med 3,0 procent, för att sedan avta till 1,3 procent år 2023.
Finlands Bank presenterade de ekonomiska utsikterna på tisdagen. Enligt prognoschef Meri Obstbaum återhämtar sig ekonomin snabbt då konsumtionen tar sig.
– Den finanspolitiska stimulansen har klart förbättrat utsikterna.
Precis som för alla andra ekonomiska prognoser finns det osäkerhetsmoment.
– Pandemin är fortfarande ett hot mot ekonomin och hotet försvinner inte förrän man har vunnit kampen mot coronan överallt i världen.
Speciellt servicebranschen har drabbats hårt av pandemin, men övriga branscher har kommit förvånansvärt lindrigt undan. Lönsamheten har ökat i största delen av företagssektorn, medan hushållen har lyckats samla ihop stora besparingar.
– De offentliga skulderna har däremot ökat i snabb takt.
ENLIGT OBSTBAUM har hushållen sparat ihop omkring 9 miljarder euro under pandemin. Enligt prognosen kommer finländarna stegvis att minska på sparandet.
– Om hushållen däremot väljer att konsumera för hela slanten, eller om pengarna överförs till bostadsmarknaden, så kan det öka inflationen. Å andra sidan är det möjligt att hushållen är lite försiktigare än vanligt, så det finns risker åt båda hållen.
Enligt prognosen förväntas inflationen endast öka måttligt, till 1,7 procent i år. En stor del av det beror på ökad efterfrågan på råolja och därmed högre oljepriser. De följande åren förväntas inflationen ligga omkring 1,5 procent. Klimatpolitiken kan tänkas leda till högre oljepriser, hur inverkar det på inflationen?
– Frågan är väldigt viktig och Europeiska centralbanken gör för tillfället en revision där vi analyserar hur exempelvis miljöskatter påverkar energipriserna och inflationstakten. Analysen är på gång, men det är svårt att säga exakt hur stor effekten är, säger chefdirektör Olli Rehn.
REHN HAR ETT klart budskap till regeringen: Det är dags att strama åt finanspolitiken.
– Det är viktigt att återgå till ramarna för statsfinanserna utan dröjsmål, säger Rehn.
Under coronakrisen har regeringen klart överskridit budgeten för att hantera oväntade utgifter och för att stimulera ekonomin. Enligt Rehn måste finanspolitiken nu gå mot ett mer hållbart håll.
Rehn säger att Finland har haft ekonomiska problem sedan finanskrisen: det har gått dåligt för elektronikbranschen och skogsindustrin, lönerna steg snabbare än i övriga nordiska länder vilket drabbade konkurrenskraften. Rysslands svaga ekonomi förvärrade situationen.
– Om man jämför med Sverige och Danmark så har de klarat sig bättre, men också de har haft sina problem. Det är dags att sluta hitta förklaringar till problemen i någonting som hände för tio år sedan och börja ta itu med situationen.
REHN RÄKNAR UPP tre ekonomiska delområden där han anser att det nu behövs åtgärder: produktiviteten, sysselsättningen och befolkningsutvecklingen.
– Produktivitetsutvecklingen har nästan stått stilla sedan finanskrisen.
Rehn säger att det finns ett samband mellan produktiviteten och investeringar i forskning och utveckling, men de investeringarna har minskat i förhållande till bnp de senaste tio åren.
– En omfattande och permanent skattelättnad är ett bra alternativ för att stödja flera olika branschers förmåga att utveckla produktiviteten.
Rehns andra poäng är att det behövs strukturella reformer för att öka sysselsättningen. Sysselsättningen har länge legat på en lägre nivå än i de övriga nordiska länderna.
– Frågan är om vi har råd att upprätthålla välfärdssamhället utan en hög sysselsättningsgrad då befolkningen blir allt äldre.
Den tredje poängen, befolkningsutvecklingen, handlar om att Finland behöver fler människor i arbetsför ålder. Enligt Rehn går det exempelvis att öka invandringen genom politiska beslut.