Caldén representerar Finland på FN-möte om funktionsvariation
» Medvetenheten om frågor som gäller funktionsvariation har ökat men det finns stora regionala skillnader, säger Anna Caldén.
som tidigare fanns inom välfärdsekonomin, som ligger väldigt nära feministisk ekonomi, har blivit starkare.
– Man har vaknat till hur den nyliberala ekonomiska politiken som inte tar folks välbefinnande i beaktande leder till stora problem under en kris, till exempel i USA.
Man börjar förstå att den gamla modellen inte längre fungerar, säger hon. I Norden har man lyckats skapa en social modell men tar inte klimatet i beaktande.
USA:s president Joe Biden har ifrågasatt tanken att fördelarna av ekonomisk tillväxt också når de lägre samhällsklasserna. Det är den neoklassiska ekonomins bas men har aldrig fungerat, säger Marttinen.
Också G7-ländernas nedre gräns för företagsskatt ser hon som ett stort steg framåt.
– USA är en stor marknadsliberal ekonomi och tar nu ett steg bort från den kapitalism man blivit van vid.
– Jag ser tecken på att skutan långsamt håller på att vända.
– Pandemin har drabbat personer med en funktionsvariation hårt, säger aktivisten Anna Caldén.
Caldén representerar Finlands funktionshindersorganisationer på FN:s fjortonde statspartsmöte för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– Många har en svår arbetssituation, en svår ekonomisk situation eller kämpar för sin rätt att få vård, säger Caldén.
Hon är koordinator för Samarbetsförbundet kring funktionshinders (Sams) vänverksamhet i Österbotten och socialdemokratisk kommunalpolitiker i Nykarleby.
I samband med FN-mötet samlas dessutom representanter för
Norden till ett eget nordiskt evenemang där det centrala temat är självbestämmanderätt, speciellt för unga flickor och kvinnor.
Det kan enligt Caldén handla om allt från att själv få välja sina kläder till rätten att välja vem man bor med. Det är ingen självklarhet, speciellt för personer med intellektuell funktionsnedsättning, säger hon.
– Många är beroende av hjälp eller befinner sig i en relation där de inte har makt över sitt eget liv. Det här har blivit värre under pandemin.
I SAMBAND MED kommunalvalet hade Sams en kampanj för att engagera kandidater i frågor som berör funktionsnedsättningar.
Cirka 300 kandidater engagerade sig – det är många med tanke på att frågorna ofta tenderar att glömmas bort, säger Anna Caldén.
– Frågor som berör personer med funktionsvariation sopas ofta under mattan, de är inte så mediesexiga.
Funktionsnedsättningar tas upp i den samhälleliga diskussionen, men fortfarande inte tillräckligt. Caldén brukar uppmuntra folk att ta reda på mer – det man inte känner till kan te sig skrämmande.
Vissa frågor om tillgänglighet, bland annat tillgängliga röstningsbås och information på klarspråk, blir aktuella under valen. Här har medvetenheten enligt Caldén ökat och frågorna lyfts upp alltmer.
– Ett problem är ändå att frågor om funktionsnedsättning ofta grupperas enbart under social- och hälsovården fastän de berör så gott som alla sektorer i kommunerna och samhället.
Vägar, trottoarer och gator är bara några exempel. De planeras inte alltid med tanke på funktionsnedsättningar.
DET FINNS STORA regionala skillnader i hur mycket man lyfter upp frågor som gäller funktionsnedsättning i kommunerna, säger Anna Caldén. En orsak finns i den splittrade lagstiftningen. Men nu ska lagen om service och stöd på grund av handikapp och specialomsorgslagen slås ihop till en enda lag så att den bättre tillgodoser individuella behov.
– Många problem beror fortfarande på att man ser personer med funktionsvariation som en grupp i stället för individer med sin egen sexualitet, identitet, religion och bakgrund.
Med en mer jämlik lagstiftning blir skillnaden mellan kommunerna mindre.
– I nuläget varierar till exempel servicen mycket enligt kommunernas ekonomi. Så ska det inte vara.