Lyft fram miljöperspektivet i arbetet för ett tobaksfritt samhälle

TOBAK. Att tobak har negativa hälsoeffekter är ingen nyhet. Både i Finland och internationellt har det tobaksförebyggande arbetet länge haft fokus på ett folkhälsoperspektiv. Med sin rapport ur ett miljöperspektiv har världshälsoorganisationen WHO öppnat Pandoras ask och uppenbarat skakande information om hur tobaken, genom hela sin livscykel, inverkar på planeten.

Den kommersiella tobaksodlingen sker i massiv skala - årligen produceras 7,5 miljoner ton tobaksblad på 4,3 miljoner hektar odlingsmark.

Tobaksodlingarna är sårbara för olika växtsjukdomar, vilka bekämpas med enorma mängder kemikalier. Många av kemikalierna är så skadliga för miljö och hälsa att de är förbjudna i vissa länder. Men absolut största delen av tobaksodlingen sker, av ekonomiska orsaker, i låginkomstländer med bristfällig reglering. Odlingsmarkerna utarmas dessutom snabbt av det intensiva bruket av konstgödsel som tobaksplantorna och odlingsmetoderna kräver.

Som bekant ligger avskogning bakom en avsevärd del av den pågående klimatförändringen. Tobaksodling och torkning, vid vilken trä vanligen används som bränsle, är direkta orsaker till global avskogning. I afrikanska regioner med omfattande tobaksproduktion sker avskogningen tio gånger snabbare än i Afrika generellt. Den avskogning och markförstöring som följer i tobaksodlingens kölvatten utgör dessutom ett särskilt hot mot biodiversiteten.

Om tobaksindustrin var tvungen att betala för miljökostnaderna av tillverkningsprocesserna skulle verksamheten inte vara lönsam, enligt FN:s miljöprogram UNEP. För att ge perspektiv på produktionens miljökostnader uppger WHO exempelvis att utsläppen från den globala tobaksproduktionen, mätt i koldioxidekvivalenter, motsvarar utsläppen från tre miljoner transatlantiska flygningar. Och tobaksindustrin konsumerar lika mycket energi som produktionen av två miljoner bilar.

Cirka 500 000 kilogram giftiga kemikalier släpps årligen ut vid tillverkningsprocesserna.

Kemikalier i tobaksprodukter, till exempel nikotin, arsenik och tungmetaller, läcker ut också vid användningen av produkterna och från avfallet. De ansamlas i miljön, med toxiska effekter på bland annat fisk och andra vattenlevande organismer. I en del storstäder har man påvisat hur tobaksrök bidrar till försämrad luftkvalitet också över större områden.

Sammantaget har WHO med all tydlighet visat att konsumtion av tobaksprodukter har långt mer vitt gående följder än de individuella. Det handlar inte bara om användarnas och deras näromgivnings hälsa, eller hälsan hos dem som är involverade i odling och produktion, utan det handlar om hela planetens framtid. Det faktum att FN inom sina mål för hållbar utveckling har ställt upp en målsättning för minskning av tobaksprodukter klargör att dessa är ett avsevärt hinder för global hållbar utveckling.

Givetvis kräver globala problem globala åtgärder, men också på nationell nivå är miljöperspektivet en nyckel till ökat politiskt tryck för ett tobaksfritt samhälle och till en högre växel i det tobaksförebyggande arbetet. Genom att inkludera både miljöperspektivet och hälsoperspektivet kan större effekt nås. En trend som skapar goda möjligheter är ungas engagemang i miljöfrågor.

Cirka 500 000 kilogram giftiga kemikalier släpps årligen ut vid tillverkningsprocesserna.