Energianvändningen minskar men elanvändningen fördubblas
» Omställningen till förnybar energi med fler alternativ och aktiva konsumenter väntas ge tillväxt inom energiindustrin. I Österbotten försvåras prognoserna av framtidens energibehov av storsatsningar som Gigavasa.
En utmaning är att direktiven från EU uppdateras rätt ofta, ibland vartannat år, medan investeringar i ny energiproduktion är dyra och görs på lång sikt, upp till 30 år. Roger Holm, vd Herrfors
I både Österbotten och Södra Österbotten väntas totalbehovet av energi minska fram till år 2050, i Österbotten med upp till 12,5 procent jämfört med 2020. Samtidigt väntas efterfrågan på el öka kraftigt.
Det visar en utredning om energiförsörjningen som Österbottens förbund publicerade i veckan.
– Elförbrukningen i Österbotten kommer att fördubblas, från dagens 3,5 terawattimme (TWh) till 5,5 TWh per år. Ökningen är något mindre i Södra Österbotten, från 2,5 till 3,9 TWh. Samtidigt väntas energibehoven för exempelvis uppvärmningen av hus halveras, från 1,9 till 0,9 TWh, tack vare smartare bygg- och energilösningar, säger landskapsdirektör Kaj Suomela.
Samtidigt, konstaterar Suomela, är det just nu svårt att sia om framtiden.
– Flera storinvesteringar, som industriområdet Gigavasa som ännu inte finns men sannolikt kommer, ingår inte i utredningen. Samtidigt vet vi att enbart Gigavasa kan behöva upp till 1 TWh energi.
JUKKA LESKELÄ, vd för branschorganisationen Finsk energiindustri, håller med om de generella dragen i den österbottniska prognosen.
– Europeiska och finländska utredningar pekar i samma riktning. Totalbehovet av energi minskar i takt med elektrifieringen, samtidigt som behovet av el ökar. Exempelvis är elbilarnas motorer tre gånger mer effektiva än förbränningsmotorer.
Enligt Leskelä kan behovet av el till och med överstiga det hittills prognostiserade.
– Det ökande behovet av att kunna lagra el förutsätter att elen tillfälligt omvandlas till exempelvis värme eller gas, och i omvandlingen försvinner en del av energin. Det innebär att elbehovet kan vara ännu större.
Leskelä anser att utvecklingen är viktig och bra, och att energiindustrin kommer att växa med övergången till förnybar energi.
– Samtidigt är torvindustrin i kris då användningen av torv ska ner, något som regeringen försökt beakta med olika former av kompensation.
ROGER HOLM, vd för energibolaget Herrfors och chef för Katternökoncernen, ser både stora möjligheter och utmaningar i utvecklingen.
– Under fjolåret var den förnybara andelen av Herrfors elproduktion 73 procent, och den fossilfria andelen 89 procent. Vi har en långsiktig strategi att investera i förnybar energi.
En utmaning är, enligt Holm, att direktiven från EU uppdateras rätt ofta, ibland vartannat år, medan investeringar i ny energiproduktion är dyra och görs på lång sikt, upp till 30 år.
Så sent som i mars fattade bolaget beslutet att investera i byggandet av vindparker i Keso i Haapavesi och Kaukanen i Kannus. Investeringen i sju respektive åtta möllor, som sker via intressebolaget Puhuri, landar på cirka 100 miljoner euro.
KATTERNÖKONCERNENS produktionsbolag Katternö Krafts andel är 45 procent och båda parkerna beräknas vara i produktion i början av 2023.
– I höst lanserar vi en ny produkt där kunden kan välja att optimera sin elförbrukning varje timme, enligt antingen billigaste elpris eller minsta koldioxidavtryck.
Enligt Holm korrelerar de två ofta: Blåser det mycket i norra Sverige och Finland där vindkraften är utbyggd är elen billig.
– Blåser det inte importerar vi el från olika håll och källor som ofta har högre utsläpp.
PÅ ONSDAGEN meddelade Arbetsoch näringsministeriet att man ingått ett avtal om statistisk överföring av förnybar energi till Belgien.
Finland överskred nämligen i fjol sitt mål i fråga om EU:s direktiv om förnybar energi. Målet var att 38 procent av energiförbrukningen skulle utgöras av förnybara källor år 2020. Finland kom upp till cirka 42 procent.
Nu säljer Finland ett överskott på 1 376,5 GWh till Belgien för cirka 18,6 miljoner euro. Den sista september får Finland pengarna.
ENLIGT ÖSTERBOTTENS förbund är energiförsörjningen ett centralt och strategiskt tema.
De kommande förändringarna och övergången till ett utsläppsfritt energisystem inom de närmaste decennierna gör att frågan om energiproduktion måste uppmärksammas i den strategiska planeringen.
– I framtiden kommer energin att gå i bägge riktningarna, beroende på hur de förnybara energikällorna levererar den dagen. Energiklustret i Vasa specialiserar sig på just det här, smart energidrift, säger Kaj Suomela.
Enligt Suomela kan Österbotten och Södra Österbotten vara betydande elproducerande landskap i framtiden.
– Förverkligas alla vindkraftplaner som nu finns på bordet kommer de att motsvara två Lovisakärnkraftverk.
JUKKA LESKELÄ beskriver nuet som ett historiskt brytningsskede i fråga om produktion och konsumtion av energi.
– Industrin kommer att växa i takt med behovet av nya produkter, ny teknologi och nya serviceformer. Bland annat behovet av rådgivning kommer att öka då alternativen blir fler och kunden blir en aktiv konsument som vill ha individuella lösningar. Här har lokala energibolag ett bra utgångsläge: de känner sina kunder och området som de ska betjäna, och uppfattas ofta som pålitliga.