Restaurangerna tackar för sommargågatorna
» Sommargågatan ger en nytändning efter coronatiden, säger krögare på Kristinegatan i Åbo. I Vasa lär sommargågatan snart bli en permanent förlängning av den vanliga gågatan. Samtidigt hoppas stadsforskare att gator där bilar, cyklar och fotgängare samsas om samma yta blir vanligare.
Ett mycket klokt beslut. Det säger restaurangägaren Paco Alioune Ndiaye om Åbo stads nya sommargågata, där ett kvarter av Kristinegatan är avstängt för biltrafik under sommaren.
Staden har placerat ut bänkar och blomstertunnor, och krogarna har uteserveringar på gatan. En ruta som målats på asfalten kan bokas för till exempel performancekonst, och senare i juli öppnas ett entreprenörstorg där 13–29-åringar får sälja sina produkter.
– Det här skapar liv i staden och ger oss nytt syre efter coronan, säger Ndiaye.
HANS RESTAURANG Nomad Food & Wine öppnade för två år sedan. Ett halvår senare slog coronan till.
Sommargågatan ger kunderna en ny chans att upptäcka restaurangen.
– Gågatans effekt är verkligen positiv. Den har helt vänt på vår situation.
Grannkrogarna på sommargågatan öppnar först klockan 16 på vardagar. Nomad är öppen även på dagen, men stänger å andra sidan redan klockan 23. Ndiaye säger att Nomad skulle ha öppet längre om de hittat mer personal.
HANS ENDA klagomål mot Åbo stad är att krogarna på sommargågatan måste stänga sina uteserveringar redan klockan 22.
– Jag önskar att vi i en månad skulle få testa att ha öppet längre. Visar det sig då att de boende störs så tar vi vårt ansvar, säger Ndiaye.
Krogarna på sommargågatan har avtal om att få ha uteserveringar på gatan fram till år 2025. Om det innebär att gatan stängs av för trafik varje sommar är oklart.
– Vi har ett väldigt bra samarbete
mellan företagen här. Vi har gjort ansökningarna om olika lov tillsammans, och med kvittot från en restaurang får man rabatt i en annan, säger Ndiaye.
OCKSÅ VASA och Mariehamn har sommargågator. I båda städerna är det den vanliga gågatan som tillfälligt har förlängts.
I Vasa handlar det om ett kvarter på norra sidan av Hovrättsesplanaden som för andra sommaren i rad blir gågata. I fjol var en fil öppen för biltrafik, men i sommar är norra sidan helt avstängd.
– Vi har fått både god och dålig respons. Restaurangerna, men också andra företagare, gillar sommargågatan. Sedan finns det trafikanter som klagat på att genomfarten är stängd, men de är i minoritet, säger trafikregleringschefen Jori Löfbacka.
MARTTI WILHELMS från företaget Salokorpi forskar i städernas livskraft. Han säger att gågatorna märks då man kartlägger var i städerna det finns många butiker och restauranger.
Men frågan är vad som är ägget och vad som är hönan.
– Gågator placeras ju där centrums livskraft är som starkast. Samtidigt verkar gågator nog samla i synnerhet restauranger. Ett klassiskt exempel är Stora Robertsgatan i Helsingfors, som blev gågata för över 30 år sedan. Den blev ett restaurangcentrum. Nu har antalet restauranger på gatan minskat lite, men den har å andra sidan lockat restauranger till hela grannskapet.
WILHELMS SÄGER att de renodlade gågatorna försvarar sin plats i kärncentrum.
Men han tycker att vi i Finland tänker för svartvitt. Där en gågata slutar övergår den ofta direkt i en vanlig gata.
Wilhelms önskar att våra trafikplanerare modigare skulle gå in för att förlänga gågatorna med gatuavsnitt som följer shared space-konceptet. Där blandas fotgängare, cyklister och bilar, men på fotgängarnas villkor.
– Det liknar våra gårdsgator, med låga hastigheter. Men på shared space-gator finns till exempel ingen trottoarkant. Det skulle förstöra idén. Shared space ska inte översättas med ”delat utrymme” utan med ”gemensamt utrymme”.
MARTTI WILHELMS nämner ett lyckat exempel från Kuopio, där en gågata enligt principen för gemensamma utrymmen förlängts med en gårdsgata som leder till ett museum.
Och i hans hemstad Jyväskylä har gågatan förlängts med en tre kvarter lång gårdsgata, även om man inte tagit steget fullt ut till shared space-principen.
– Jag önskar se mera av det, i stället för endast renodlade gågator. Men våra trafikplanerare verkar vilja att varje trafikslag alltid ska ha sin egen del av vägen.
Wilhelms har inte siffror på vilken effekt de klassiska gågatorna har på centrums ekonomi.
– Ofta verkar man utgå från att ju fler gågator desto bättre. Men det är inte så enkelt. Det kan dessutom vara svårt att skapa renodlade gågator på grund av trafiken. Då kan det finnas andra trafiklösningar som gör centrum mera livskraftigt.
I VASA FINNS planer på att utvidga stadens så kallade promenadcentrum. En tanke är att skapa en sammanhängande gågata längs hela Hovrättsesplanaden, från tågstationen till stranden.
Kunde shared space-konceptet, där all trafik samlas på fotgängarnas villkor, vara ett alternativ när man bygger ut promenadstråket mot vattnet?
– Varför inte, resonerar Vasas gatuplaneringsschef Siri Gröndahl. Gator av shared space-typ kan passa bra där det inte finns så många affärslokaler på gatuplan. Men vill man till exempel ha lekplatser för barn på gatan så funkar det arrangemanget inte.
När och hur Vasa får någon form av gågata längs hela Hovrättsesplanaden är oklart. När gågatan byggs ut gäller det att bestämma till exempel om biltrafik ska tillåtas på båda sidorna av esplanaden. En del talar om att skapa ”Finlands längsta gågata”, och där skulle shared spacegator knappast ha en plats.
DET SOM I princip är klart är att den nuvarande sommargågatan i någon form blir en fast gågata inom de närmaste åren.
Redan nästa år är det tänkt att Vasas gågata förlängs med ett kvarter åt det andra hållet, mot tågstationen. Norra sidan av Hovrättsesplanaden, mellan Storalånggatan och järnvägsstationen, viks då för fotgängare och cyklister.
– I Finland är vintern en viss utmaning för gågatorna, även om man kan pigga upp dem med julbelysning, konstaterar Siri Gröndahl allmänt. Sommargågatan här i Vasa gillar jag, och den har fått väldigt bra respons.