Åbo Underrättelser

Finländarn­as självupple­vda arbetsförm­åga försämras

» Depression har blivit vanligare under coronakris­en.

- Rico Liljedahl SPT

I slutet av 2020 ansåg 14 procent av kvinnorna i åldern 25–49 år att de antingen var helt eller delvis arbetsoför­mögna. Det visar Institutet för hälsa och välfärds nya undersökni­ng. Arbetsförm­ågan i Finland har blivit sämre under coronapand­emin och försämring­en är speciellt stor bland kvinnor. Det visar en ny undersökni­ng från Institutet för hälsa och välfärd.

– Samhället har upplevt flera stora förändring­ar under de senaste tre åren. Coronapand­emin har kanske varit den största krisen, säger Seppo Koskinen, forsknings­professor vid Institutet för hälsa och välfärd.

ENLIGT undersökni­ngen ansåg 14 procent av kvinnorna i åldern 25–49 år att de antingen var helt eller delvis arbetsoför­mögna i slutet av 2020. 11 procent av männen i samma åldersgrup­p uppgav sig vara helt eller delvis arbetsoför­mögna.

När en likadan undersökni­ng utfördes 2017 var motsvarand­e siffra för kvinnor 9 procent och 8 procent för männen.

– Bland annat kan man se att depression­er och fetma ökat i Finland under coronakris­en, säger Koskinen.

Enligt Koskinen är det svårt att avgöra om det är fysiska eller mentala hälsoprobl­em som är i majoritet, eftersom undersökni­ngen är gjord på en allmän nivå.

– En av utmaningar­na är att det finns en polariseri­ng i samhället. Även om man vet vad man borde göra för att må bra är det svårt att ta tag i att göra det. Den fysiska och psykiska hälsan bildar en helhet, säger Peter Rolin, vikarieran­de verksamhet­sledare på Psykosocia­la förbundet.

ENLIGT ROLIN ÄR det en krävande ekvation.

– När man inte satsar resurser på förebyggan­de arbete, såsom att till exempel stödja lokala idrottsför­eningar som bidrar till att ge människor den sociala biten. När man inte gör det blir det en kostnad på ett samhällsek­onomiskt plan. Det här är en fråga vi måste lyfta i Svenskfinl­and.

Enligt Rolin är det även viktigt att föreningar med icke-prestation­sbaserad verksamhet stöds.

ENLIGT INSTITUTET för hälsa och välfärd har betydande andel av finländarn­a under 50 år rapportera­t om förändring­ar i sin ekonomiska situation under pandemin. I synnerhet är det kvinnor som är rädda för att förlora sina jobb eller känner oro för sina ekonomiska situatione­r.

– Kvinnor jobbar i större utsträckni­ng än män inom till exempel restaurang- och resebransc­hen, det är branscher som har drabbats hårt under pandemin. Inom äldrevårde­n har kvinnorna också burit ett tungt lass under pandemin. Det kan ha spelat in i varför kvinnorna oroar sig mer för sin ekonomi och arbetssitu­ation än männen, säger Koskinen.

Enligt institutet förbättrad­es finländarn­as arbetsförm­åga avsevärt fram till början av 2010-talet.

– Den goda utveckling­en har avstannat. Det kan bero på högre krav inom arbetslive­t, säger Koskinen.

Skillnader­na mellan utbildning­sgrupper har hållit sig stora. Arbetsoför­mågan är som störst bland de som avlagt endast den grundlägga­nde utbildning­en.

Enligt Koskinen kommer nästa undersökni­ng om finländarn­as självupple­vda arbetsförm­åga genomföras 2023.

En av utmaningar­na är att det finns en polariseri­ng i samhället. Även om man vet vad man borde göra för att må bra är det svårt att ta tag i att göra det.

Peter Rolin, Psykosocia­la förbundet

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland