Debatt: Finland inte det mönsterland i företagshållbarhet som vi tror
» Vitt skilda syner på reglering då företag och människorättsgranskare diskuterade vinst och hållbarhet på Finlandsarenan.
Man måste välja sådana ingångar och teman som man själv kan påverka. Hållbart företagande är bra företagande. Laura Tarkka, Gigantti
Företag måste allt mer koncentrera sig på att fungera enligt olika hållbarhetsstandarder. Klimatpåverkan och regleringar om mänskliga rättigheter genom hela värdekedjan diskuterades under Finlandsarenans sista dag.
Företagsledarna Laura Tarkka vid Gigantti och Riikka Rannikko vid advokatbyrån Hannes Snellman är av åsikten att finska företag klarar sig väldigt bra i en internationell jämförelse, både när det gäller miljötänk och mänskliga rättigheter.
Däremot ser bägge på hållbarhet som en degig och stor helhet som det ibland kan vara svårt att förstå sig på.
– Man måste välja sådana ingångar och teman som man själv kan påverka. Hållbart företagande är bra företagande, säger Tarkka.
Rannikko å sin sida säger att det är en förutsättning att ett företag går på vinst för att kunna agera hållbart. De regleringar som för tillfället existerar är viktiga men man kan göra ännu mer.
– Miljöfrågorna är på allas läppar nu men de andra dimensionerna av hållbarhet är också viktiga.
Timo Ahopelto vid företaget Lifeline ventures, som investerar i unga bolag, stöder inte starka regleringar. Han tror att dagens företag leds av personer som är lika oroliga för mänskliga rättigheter och klimatet som samhället överlag.
– Firmor som jobbar med andra firmor börjar kräva hållbarhet av varandra och frågar efter det. Hållbarhet har blivit en definition på vinst.
Verksamhetsledare Sonja Finér vid Finnwatch är inte lika positivt inställd till de finska företagens hållbarhetsarbete som de andra paneldeltagarna. Enligt Finér kan man inte längre välja någondera; vinst eller hållbarhet.
– Jag ser inte att sakerna går åt rätt håll. Vi har bråttom, vi är mitt i en miljö- och klimatkris.
Finér menar att det inte finns tid för mjuka metoder utan regleringarna måste vara hårda, både i frågor om miljön och mänskliga rättigheter genom hela produktionskedjan.
– Vi tror att Finland är mer ansvarsfulla än andra länder, men den undersökning som Statsrådets kansli nyligen genomförde var dyster läsning.
Det visade sig att en stor del av företagen fick mindre än hälften av poängen i en internationell jämförelse i frågor som rör mänskliga rättigheter. Få företag visade sig ens ha processer rörande människorättsfrågor.
– Vi behöver en stark reglering från statshåll så att vi kan vända skutan.
Samtidigt som företag måste koncentrera sig på mänskliga rättigheter kommer den cirkulära ekonomin allt mer in i samhället och våra medvetanden. Finér säger att företag måste se bortom det linjära.
– Vi behöver en utsläppsfri näringsverksamhet där allt material återvinns.
GIGANTTIS vd Laura Tarkka frågar sig hur mycket det ens går att reglera och hur regleringen inte börjar jobba emot sig själv.
– Vi måste våga hålla upp händerna och säga att vi gör det viktigaste, men sedan välja vissa saker som vi jobbar mera med.
Riikka Rannikko är inne på samma linje när hon säger att reglering i sig inte betyder att man kommer fram till lösningar.
– Det startar från hur ens egen verksamhet ser ut. Jag ser att reglering är oundvikligt, men den räcker inte i sig själv.
Finér vid Finnwatch säger att det förstås finns teman där det går att välja vad man jobbar med.
– Men sedan finns också grundläggande saker som respekten för miljön och för mänskliga rättigheter genom hela värdekejdan. I de här frågorna kan man helt enkelt inte välja.
Hon säger också att en reglering måste vara välgjord och därför jobbar man med referensgrupper och samarbetsparter när regleringarna tas fram.