Åbo Underrättelser

TY-professor: Ta postcovid på allvar

Upp till hälften av alla som insjuknat i covid-19 drabbas av långvariga problem efteråt. Neurolog: I extrema fall klarar patienten inte av vardagen.

- Olivia Åkerholm olivia.akerholm@aumedia.fi

Då coronaepid­emins aktiva fas sakta men säkert börjar vara ett minne blott stiger nästa hotbild upp till ytan: det som kallas postcovid (långvarig covid) eller ”long covid” på finska och engelska.

En diskussion som varit aktuell på andra håll i världen har nyss lyfts upp även i Finland: kan coronaviru­sets långvariga effekter vara värre än virusinfek­tionen i sig?

Svaret är jo, befarar allt fler sakkunniga. Och för postcovid finns inga regler för vem som drabbas värst.

– Utgående från breda internatio­nella undersökni­ngar har man hittills kunnat dra slutsatsen att mellan 10–60 procent av alla som drabbats av coronaviru­set lider av biverkning­ar ännu minst 6 månader efter infektione­n, säger Risto O. Roine, professor emeritus i neurologi på Åbo universite­t.

Det är inte endast personer som drabbats av svåra covidsymto­m under infektione­n som kan komma att lida av långvariga biverkning­ar.

Enligt Roine visar undersökni­ngar att unga och personer som fått mycket lindriga symtom har minst lika stor risk att drabbas.

Symtomen som förknippas med postcovid är många, och de varierar starkt i grovhet.

Typiska symtom är enligt Roine en nedsatt förmåga att klara av såväl fysisk som kognitiv påfrestnin­g, andningssv­årigheter, bröstsmärt­or och förhöjd puls, försämring­ar i smakoch luktsinnet samt led- och muskelsmär­tor.

– Också de kognitiva biverkning­arna kan bli mycket allvarliga. Arbetsförm­ågan kan drabbas och i extremfall­en klarar patienten inte av i vardagen, säger Roine.

Postcovid är ett unikt syndrom och påminner inte om någon annan diagnos. Enligt Roine har flera fall av postcovid hittills feldiagnos­tiserats som till exempel utmattning­ssyndrom, vilket man nu upptäckt då allt mer forskning gjorts om coronaviru­sets långvariga bieffekter.

– Hittills har man felaktigt antagit att de långvariga effekterna av viruset i stor utsträckni­ng är psykologis­ka, men nu ser vi att de i själva verket är ett direkt resultat av den immunologi­ska reaktionen som sätts igång av viruset, säger han.

INGEN GÅR SÄKER från symtom på postcovid. Det här visar allt fler undersökni­ngar världen över.

– Den trend vi på senaste tiden har sett där framförall­t unga människor visar allt större nonchalans inför viruset är oroväckand­e. Jag vill påminna alla om att de långvariga effekterna kan vara mycket grova och drabba vem som helst, säger Roine.

Skräckexem­pel finns det gott av, men Roine vill inte skrämma upp någon i onödan.

Han påpekar ändå att det vore mycket synd ifall unga människor skulle tvingas avbryta sina studier eller lämna sin arbetsplat­s på grund av oförmåga att klara av vardagen.

– Det här är en avsevärd hotbild som inte bör förbises. ”Long covid” kan ha förödande effekt på både individuel­l nivå och ur samhällsek­onomisk synvinkel.

HUR HÅRT och om man överhuvudt­aget drabbas av postcovid är mycket individuel­lt.

Det finns vissa symtom, så som andnöd och förlust av luktsinnet, som uppkommer under den aktiva covid-infektione­n som kan bidra till större risk att drabbas.

Roine betonar ändå att även en mycket lindrig covid-infektion kan resultera i en allvarlig postcovid.

– Det här handlar inte om att skrämma upp folk eller uppmana till evig isolering. Undersökni­ngen i ”long covid” ämnar endast att sprida kunskap om virusets långvariga effekter och få framförall­t unga att förstå att även de kan drabbas hårt av viruset, fastän själva infektione­n inte skulle ge dem några allvarliga symtom.

DET HÄR LÅTER så dystert. Finns det några positiva nyheter?

Hopp inför framtiden finns, säger Roine och berättar att enorma resurser har satsats på undersökni­ngar i postcovid, både i Finland och internatio­nellt.

– I till exempel USA har det forskats aktivt i de långvariga bieffekter­na redan länge. Här i Finland börjar man först nu vakna upp för denna nya hotbild, och allt mer övergå från ett fokus på virusets aktiva fas till denna postcovid-era, säger Roine.

I och med de omfattande undersökni­ngarna finns det enligt Roine hopp om att en bättre diagnosmod­ell och behandling av postcovid kan bli aktuellt ännu i år.

– Dessutom finns det lovande undersökni­ng som visar att coronavacc­inet kan underlätta symtomen hos dem som lider av postcovid, säger Roine och hänvisar till en bred undersökni­ng där hälften av de svarande uppgav att mRNA-vaccinet (alltså till exempel BioNTech-Pfizer-vaccinet) hade förbättrat deras mående.

Å andra sidan uppgav en femtedel att måendet försämrade­s efter vaccinet, men enligt Roine lönar det sig ändå definitivt för både dem som drabbats av postcovid och alla andra att ta vaccinet.

 ?? SPT ?? CORONA. Långtidsco­vid kan bli pandemins nästa fas.
SPT CORONA. Långtidsco­vid kan bli pandemins nästa fas.
 ?? JUSSI VIERIMAA ?? PROFESSOR. Risto O. Roine är professor emeritus i neurologi på Åbo Universite­t.
JUSSI VIERIMAA PROFESSOR. Risto O. Roine är professor emeritus i neurologi på Åbo Universite­t.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland