Skogsbranden är hundrafalt större än genomsnittet
» Stora skogsbränder som den i Kalajoki är ovanliga i Finland tack vare bland annat skogsvården.
En ovanligt stor skogsbrand har härjat i Kalajoki ända sedan i måndags. Räddningshjälp har skickats från runtom i landet, och hundratals personer arbetar med att hålla branden under kontroll.
Enligt räddningsledare Jarmo Haapanen brinner cirka 300 hektar. I början av veckan omfattade branden omkring 70 hektar, men till följd av hårda vindar har elden kunnat breda ut sig.
Yrjö Niskanen, expert på projektförvaltning vid Skogscentralen, säger att det i Finland är ovanligt med skogsbränder som uppgår till tiotals eller hundratals hektar.
Generellt är det rätt ovanligt med skogsbränder i Finland, säger han. Den här frågan blev speciellt aktuell sommaren 2018 då skogsbränder härjade på många andra håll i världen till exempel i Sverige och USA.
– Finland drabbas ändå av cirka 1 000 skogsbränder varje år. Men de är i medeltal cirka en halv hektar stora, säger Niskanen.
ÄNNU PÅ 1950-TALET var medelstorleken på bränderna över 10 hektar, enligt Niskanen. År 1970 var Kalajoki också drabbat av en stor skogsbrand vars mått uppgick till hela 1 600 hektar.
Men den senaste stora branden i skog och mark som Niskanen kommer ihåg är skogsbranden i kommunen Pyhäranta i Egentliga Finland 2018. Då brann ett område på cirka 80 hektar.
Enligt Niskanen finns det ett flertal orsaker till att Finland drabbas mer sällan av stora skogsbränder. En orsak är det omfattande skogsvägnätet, som dels innebär att räddningsverket kan ta sig fram snabbare, dels hindrar brandutvecklingen.
– De stora skogsbränderna koncentreras därför oftast till norra Finland eftersom vägnätet inte är lika utbrett där, säger Niskanen.
NISKANEN SÄGER också att den finländska skogsvården bidrar till färre bränder. En stor del av landets skogar ägs av privata skogsägare och skogsområdena är mycket fragmenterade.
Meteorologiska institutet bedömer dessutom terrängens brandkänslighet och kan varna allmänheten och brandmyndigheterna för skogs- eller gräsbränder.
– Om alla skulle följa de riktlinjer som Meteorologiska institutet ger skulle risken för bränder vara ännu mindre, säger Niskanen.
I SAMBAND MED de mycket allvarliga skogsbränderna i Kalifornien 2018 gjorde sig finländarna lustiga över USA:s före detta president Donald Trumps uttalande om att man i Finland ”krattar” skogen. Uttalandet rörde sig antagligen om ett missförstånd, men i stort sett hade Trump rätt.
– I Finland har vi relativt prydliga skogar till följd av röjning och gallring. Det betyder att bränderna sprider sig långsammare, och att släckningsarbetet underlättas, säger Niskanen.
En brand som utvecklats till en så kallad toppbrand, alltså där branden sprids från trädtopp till trädtopp, är svårare att bekämpa. Men enligt Niskanen är det inte heller vanligt i Finland, eftersom skogsområdena är så splittrade att branden har svårt att sprida sig på det sättet.
– Branden stiger också snabbare till trädtopparna om skogen har många skikt av vegetation.
DET ÄR EN NATURLIG följd att bränder i terrängen blir vanligare i och med att torka blir vanligare, säger Niskanen. I en stor skogsbrand kan det leda till att röken bidrar till större fara.
– I Kalajoki stannade röken inte nära markytan, och utgjorde inte en fara för någon.
Niskanen säger att en skogsbrand är en stor förlust för markägaren. Trots att ett träd fortfarande står upp efter branden är det oanvändbart.
– Även om det ser ut som att trädet klarat sig oskatt duger det inte till industrin om det finns sot och kol på barken. Sotet och kolet smutsar ner maskinerna och är mycket skadligt för processen.
– Skog som härjats av bränder blir lätt ekonomiskt värdelösa, säger Niskanen.
Finland drabbas ändå av cirka tusen skogsbränder varje år. Men de är i medeltal cirka en halv hektar stora. Yrjö Niskanen, Skogscentralen