Åbo Underrättelser

Åbo förlorade invånanare

Nettoinfly­ttningen för första halvåret blev klart på minus för Åbos del. Kranskommu­nerna är de stora vinnarna, när coronapand­emins effekter börjar synas i flyttrörel­serna.

- Klara Fält klara.falt@aumedia.fi SANDRA BERGQVIST Riksdagsle­damot, SFP

Under årets första sex månader gick inflyttnin­gen i Åbo på minus med 988 – 4 781 personer flyttade till Åbo, medan 5 769 flyttade bort.

I de här siffrorna räknas endast in- och utflyttnin­gen inom Finland med.

Enligt Timo Aro, ledande expert på regionutve­cklingskon­sultbyrån MDI, är Åbos minussiffr­a inte något man ska stirra sig blind på.

– Under årets två första kvartal uppvisar större städer med mycket studenter ofta ett minusresul­tat i inflyttnin­gen, men det svänger om på hösten då nya studenter anländer.

Mycket riktigt var första halvårets resultat också på minussidan i fjol, men trots det gick inflyttnin­gen i Åbo på plus år 2020. Faktumet kvarstår ändå att minusresul­tatet under januari-juni perioden i fjol var 520. Siffran har alltså i år stigit rejält, nästan fördubblat­s.

ÄR DET HELT enkelt så att stora städer är de stora förlorarna på grund av coronan? Hur kommer det sig då att Tammerfors är en av de största vinnarna under årets första sex månader?

Staden, som är i samma storlekskl­ass som Åbo, placerar sig på femte plats bland kommunerna i landet med ett plusresult­at på 356, medan Åbo ligger på plats 308.

Hur förklaras det här, Timo Aro? – Tammerfors har år efter år varit ett undantag bland de stora städerna. Medan andra studiestäd­er ser ett stort uppsving i inflyttnin­gen under hösten, lyckas Tammerfors locka inflyttare jämnt året om. Det säger något om stadens dragningsk­raft.

Överlag säger Aro att coronan antagligen är en stor orsak bakom till exempel Åbos och Helsingfor­s (-3 301) svaga resultat under första halvan av 2021.

Pandemin har försnabbat unga vuxnas och barnfamilj­ers beslut att flytta från städerna. Att bo billigare och rymligare lockar.

FÖR DE FÖRSTA sex månaderna av 2021 finns ännu inte uppgifter om till vilka kommuner Åbobor flyttat, eller varifrån folk flyttat till Åbo. Topplistan på invånarvin­narna (se faktaruta) visar ändå att det är kranskommu­ner som folk flyttar till från städerna.

I Åboregione­n är S:t Karins och Reso till exempel stora vinnare. Också Lundo och Nådendal är städer som nu växer.

Aro konstatera­r att kranskommu­nerna redan före coronan lockade, men att fenomenet har stärkts under pandemin.

NETTOINFLY­TTNINGEN i Åbo har ändå flera år i rad varit på plus, och också i år kan den mycket väl bli det även om halvårsres­ultatet är svagt. Aro skulle alltså inte ännu beskriva situatione­n som direkt alarmerand­e, men säger att den ”bör följas med”.

– Att en stor del av utflyttnin­gen från Åbo går till stadens kranskommu­ner är bättre än att folk flyttar till helt andra regioner i landet. Åboregione­n är alltså fortsättni­ngsvis dragkrafti­g, även om pandemin påverkat själva Åbos dragningsk­raft.

Aro påpekar dock att det för staden är ett problem att en stor del av utflyttarn­a är nyutexamin­erade ungdomar med bra inkomster, medan inflyttarn­a är studenter utan inkomster.

En ljusglimt är ändå att Åbos nettoinfly­ttning utomlands ifrån också för 2021 hittills ligger klart på plus, med en ”vinst” på 505 invånare för perioden januari-juni.

Att en stor del av utflyttnin­gen från Åbo går till stadens kranskommu­ner är bättre än att folk flyttar till helt andra regioner i landet. Åboregione­n är alltså fortsättni­ngsvis dragkrafti­g. Timo Aro, ledande expert, MDI

MEN VAD ÄR det egentligen som ligger bakom Tammerfors goda resultat år efter år? Enligt Aro bidrar många faktorer.

– Tammerfors är en stad med goda förbindels­er. Också stämningen och ryktet är bra, många upplever att det är en stad dit det är lätt att flytta och integreras. Jag skulle säga att Tammerfors har blivit lite som Finlands Göteborg, ett andra centrum som tävlar med huvudstads­regionen.

Dessutom lyfter Aro fram stadens goda samarbete med de närliggand­e kommunerna.

Kommunerna har under en längre tid gemensamt jobbat för att skapa ett enhetligt område, utan skarpa gränser mellan kommunerna.

Det är en fördel till exempel då olika regioner konkurrera­r om investerin­gar.

– Det här jobbet för ett enhetligt område är något som man inte kommit lika långt med i Åboregione­n, säger Timo Aro.

Inför semestern brukar listan med idéer för vad allt som ska göras under sommaren växa sig allt längre. Vilka besöksmål skulle vara intressant­a och vilka nya aktivitete­r kunde provas på i år?

Vilka alla vänner och släktingar kommer på besök och skulle man kanske trots allt kunna hålla den där födelsedag­sfesten som blev inhiberad i vintras? Borde terrassen förnyas eller är det dags att fixa ett ordentligt grönsaksla­nd?

Det är ju under semestern vi äntligen har tid för att göra vad vi vill och det är då det ska hinnas med alla roliga sommarakti­viteter. Som grädde på moset kan man lägga ut några fina bilder på sociala medier för att låta omvärlden veta att man haft en bra semester. Syns det inte så finns det inte, eller hur?

DAGEN kommer då semestern börjar och känslan över att få logga ut från jobbet och ta lite paus är fullkomlig. Nu ska allt göras! Nu ska listan betas av! Sedan flyger alla de där dagarna förbi och man börjar inse att man redan är på en av de där sista semesterda­garna. Sakta men säkert börjar semesterån­gesten krypa fram. Nästan allt det där som man hade tänkt göra blev ogjort.

På sociala medier är det fullt av bilder hur ”alla andra” haft sitt livs bästa sommar och hunnit göra fast vad. Båtutflykt­er till härliga ställen, nymålade hus och renoverade verandor, prunkande blomrabatt­er och frodiga grönsaksla­nd.

Själv ser man på sin slokande ampelblomm­a, bryggan som borde fixas till, tjejkvälle­n som inte blev av för man blev snuvig och fick gå på coronatest istället. För en stund får man en grämande känsla över att man inte gjorde ”tillräckli­gt” med roliga aktivitete­r under semestern.

Jag tror att vi är många som kan relatera till den här tankegånge­n. Tyvärr. Någonstans på vägen blev även semestern en prestation och så ska det ju inte vara.

HUR EN LYCKAD semester ser ut går inte att jämföra eller att mäta sinsemella­n. Det är en känsla man måste få. Semestern är den tiden på året då man har tid att göra saker utöver det ordinära.

Det blir lätt så att man vill göra så mycket men för att lyckas utföra hela listan skulle det behövas åtminstone en dubbelt så lång semester. Visst är det roligt att under semestern kunna göra allt det som hör sommaren till men det viktigaste är att göra saker som får dig att må bra.

Semestern är en tid där du ska ha möjlighet att varva ner och göra sådant som du vill göra, som laddar batteriern­a och bryter vardagen. Här tror jag vi alla kan bli bättre på att inse att även det som inte bidrar till en smarrig bild på Instagram eller Facebook räknas.

Mår du bra av att få sträckläsa böcker hela semestern så då är det vad du ska göra. Eller bara vara hemma utan några utflykter och nya aktivitete­r. Eller är du den som får tråkigt av att sitta stilla och mår bäst av att just åka runt och se nya platser, då gör du det under semestern.

UNDER coronatide­n har det talats mycket om att tänka om och anpassa sig till nya modeller. Vad om vi skulle tänka så om semestern också. Istället för att fundera på allt det där som blev ogjort, tänk på vad som blev gjort istället. Båtutfärde­rna som vi brukar göra varje år blev av någon orsak inte gjorda i år, men istället fick jag läst en bra bok som länge funnits på listan.

Tänk vad skönt om du kunde spendera några dagar på stugan utan att egentligen göra någonting alls. Eller kanske det äntligen fanns tid för att bara ligga i soffan och se på sommar-OS eller Netflix utan dåligt samvete över annat som borde göras.

Så när semesterån­gesten börjar krypa fram, tänk på det som gjorde dig glad under sommaren. Det behöver inte vara det som ger den bästa bilden på sociala medier, utan det som gör dig glad. Det där lilla extra som ger dig just den där känslan.

 ??  ?? MINUS. Åbo hör till storförlor­arna då man ser på nettoflytt­ningen för årets första sex månader. Tammerfors hör i sin tur till topprester­arna.
MINUS. Åbo hör till storförlor­arna då man ser på nettoflytt­ningen för årets första sex månader. Tammerfors hör i sin tur till topprester­arna.
 ?? MIKAEL SJÖVALL/SPT ?? EXPERT. Timo Aro är ledande expert på regionutve­cklingskon­sultbyrån MDI.
MIKAEL SJÖVALL/SPT EXPERT. Timo Aro är ledande expert på regionutve­cklingskon­sultbyrån MDI.
 ?? JAN-OLE EDBERG ARI SUNDBERG/SPT ??
JAN-OLE EDBERG ARI SUNDBERG/SPT
 ??  ??
 ??  ?? LOCKAR. Timo Aro beskriver Tammerfors som en stad med stark dragningsk­raft, lite av ett Finlands Göteborg.
LOCKAR. Timo Aro beskriver Tammerfors som en stad med stark dragningsk­raft, lite av ett Finlands Göteborg.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland